På årets sista styrelsemöte utsåg vi ledamöterna Peter Lindroos, planeringsarkitekt med den egen firman Lindroos Arkitektur, och Cindy Lee, samhällsplanerare och beredskapssamordnare på Trafikverket, att särskilt arbeta tillsammans med er som är våra partners. Är din organisation inte partner, men intresserad av att bli? Eller kanske vill ni teckna en prenumeration på vår tidskrift? Välkomna att ta kontakt!
Se Rosa Danenbergs webbinarium om bottenvåningar i efterhand
Jessica Andersson, ny ordförande för föreningen
Vid ett extrainsatt årsmötet fredagen den 25 oktober valdes Jessica Andersson enhälligt till ny ordförande i Föreningen för samhällsplanering.
Jessica är utbildad planeringsarkitekt FPR/MSA och har över 20 års erfarenhet inom fysisk samhällsplanering, stadsutveckling och regionplanering. Med en bred erfarenhet från både kommunal och regional nivå, samt från forskningsinstitut och privat sektor, kommer Jessica att bidra med värdefulla insikter och ledarskap till föreningens verksamhet.
Jessica arbetar idag på Trafikverket med fokus på strategisk samhällsplanering, forskning och innovation och har tidigare haft roller på Region Stockholm regional utveckling, RISE Reserach Institutes of Sweden, Sveriges Kommuner och Regioner samt i kommuner som Solna och Haninge.
Hennes gedigna erfarenhet inom ledarskap, organisationsutveckling och processledning gör henne väl lämpad för att leda föreningens arbete framåt. Hon har även ett stort engagemang för föreningens syfte att sprida kunskap och stimulera debatt om samhällsplaneringens utmaningar och möjligheter.
Vi ser fram emot Jessicas ledarskap och hennes vision för framtidens samhällsplanering. Stort tack valberedningen, under ledning av Emma Östberg, för ett utmärkt arbete.
DEBATT: Naturbaserade landskapslösningar visar vägen framåt
Hallå partner, Rådhuset arkitekter!
DEBATT: Kvartersstadens problem och möjligheter
2010-talet har präglats av återkomsten av den täta staden med slutna kvarter. Motiven bakom är många: växande befolkning, önskan att minska bilismen, ”den urbana normen” som en livsstil och inte minst skattefattiga kommuner som behöver få intäkter för sin mark i centrala lägen. Men det finns många sätt att bygga kvartersstad och det är en stadsmodell som kräver professionell kunskap för att undvika de problem som den kan medföra.
Vilket samhälle får vi om vi inte engagerar oss?
Den tyska historikern Reinhard Koselleck förstår historien just som denna relation mellan erfarenhet och förväntan, mellan minnen och hopp. Är det inte precis där vi står nu? I ett Kosellecks erfarenhetsrum med vetskapen om hur det blev och blickande mot en horisont av förhoppningar - det som han kallar förväntanshorisont.
Stadslandskapets tallar – dags att agera!
På urbergshöjder, moränkullar och rullstensåsar växer än idag tallar som härrör från utmarker inom det agrara landskap som genom århundraden, kanske årtusenden, utvecklats inom områden som idag är Stockholms och många andra städers förorter. Dessa förorter växte fram under 1900-talets första fem-sex decennier inom forna ägor till lantegendomar och gårdar. Tallarna finns här kvar inom bebyggelsen i mindre naturmarkspartier och mellan husen, liksom på skogskyrkogårdar. Andra städer och kommuner som karaktäriseras av tallar är t.ex. Uppsala, Linköping liksom många kranskommuner till Stockholm.
Hallå partner, Afry!
“Afry har ett spännande samarbete tillsammans med Luleå kommun och deras modiga planchef i spetsen. Det handlar om att kombinera teknik i form av GIS, BIM, 3D-modulering med planeringskompetens och agila arbetssätt. Målet är att ta fram ett digitalt planprogram i en digital tvilling. En möjlighet att kunna visa komplexa samhällsplaneringsprocesser och sammanhang. Vi kan även i en spelmiljö testa och prova oss fram.”