Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag om att utarbeta en förstudie avseende uppbyggnaden av en grön infrastruktur och framtagande av indikatorer för en gynsam bevarandestatus med avseende på livsmiljöer och arter. En länk till förstudien finns nedan: http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/Yttranden/Yttranden-2011/Gr%C3%B6n%20infrastruktur/Slutlig%20rapport%20RU%20GI%20%20(2)1.pdf Föreningen för samhällspanering (FFS) har inbjudits att lämna synpunkter och det remissvar som FFS styrelse diskuterat och beslutat att lämna in vid sitt styrelsemöte den 6/9 finns att ta del av nedan. Några smärre språkliga justeringar kommer att göras i det förslag som redovisas nedan.

FFS remissvar på "Förstudie om uppbyggandet av grön infrastruktur och framtagande av indikatorer för gynnsam bevarandestatus (Dnr 315-4322-10 NI)" Föreningen för samhällsplanering har inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade förstudie och vill med anledning av det anföra följande.

Allmänt Naturvårdsverkets förstudie behandlar hur målet att säkerställa olika naturtyper och strukturer i landskapet på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden av arter och naturtyper samt ekosystemets förmåga att leverera ekosystemtjänster säkerställs. Föreningen ser uppdraget som angeläget och välkomnar ambitionen att öka kunskapen om viktiga samband och att framta indikatorer som underlättar möjligheterna att följa utvecklingen och i tid vidta åtgärder. Föreningen avstyrker dock bestämt att dessa mål och ambitioner görs under begreppet grön infrastruktur. Infrastruktur är ett vedertaget begrepp definierat som ”anläggningar som representerar stora investeringar, och som används dagligen av samhället. Framför allt avses system för transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen är även fungerande samhällsinstitutioner som lagar och förordningar.” (Wikipedia) Begreppet är således starkt förknippat med av samhället skapade anläggningar och institutioner som också ses som något som alla har rätt att nyttja. Grön infrastruktur tolkas normalt som åtgärder som gör den tekniska infrastrukturen bättre miljöanpassad eller medverkar till minskad klimatpåverkan. Ett belysande exempel är Vägverkets rapport ”Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder”. Skriften är ett exempel på hur arter påverkas av vägar och järnvägar och ger information om åtgärder som kan minska infrastrukturens negativa påverkan. Tanken att en framtida rapport istället heter Grön infrastruktur och infrastruktur – handbok för åtgärder … visar risken för begreppsförvirring. Även i engelsktalande länder används begreppet green infrastructure för grönstrukturen som del av den urbana strukturen med system som dagvattensystem, grönska som luftrenare och klimatförbättrare etc. I urbant dominerande miljöer är grönstruktur ett viktigt begrepp och praktiskt användbart begrepp för att säkerställa såväl sociala som ekologiska värden i de parker, rekreationsområden och impediment som sammantaget utgör den icke-exploaterade delen av de urbana områdena. Förstudien lyckas inte heller i sin ambitiösa genomgång operationalisera det nya begreppet och inte heller att finna lättanvända och lätt åtkomliga indikatorer. En rubrik som ”Faktorer som påverkar uppbyggandet /vår kursivering/ av en grön infrastruktur” visar att även utredarna snubblar på begreppen. Föreningen för samhällsplanering förordar att begreppet infrastruktur reserveras företeelser som styrs genom samhällsplaneringen och att de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa arter, landskapstyper och ekosystemtjänster görs inom ramen för idag använda begrepp för att undvika missförstånd och oklarheter vad avser ansvar och roller.

Detaljsynpunkter De mål och ambitioner som regeringens uppdrag speglar rör såväl samhälls-planeringens regelsystem och planeringsformer som åtgärder inom skötsel och hävd av olika areella näringar samt forskningsbehov. Förstudien för först samman en mängd samhällssektorer och kunskapsområden i det nya begreppet grön infrastruktur för att sedan tvingas dela upp dem igen i en föga konsistent handlingsplan omfattande tolv områden som delvis överlappar varandra.

 Föreningen delar bedömningen av behovet av kunskap av den typ som redovisas i åtgärdsområden som (4.9) Uppföljningssystem som utvecklar indikatorer – även om förstudien inte ännu visat att sådan kan hållas samman.

 Föreningen välkomnar också studier (4.1 och 4.10) som rör kartläggning av den rumsliga fördelningen av de områden som har betydelse – de två åtgärdsområdena tycks emellertid delvis överlappande.

 Vidare anser föreningen att åtgärdsområden som (4.2) Kunskap om hur arter och ekosystem påverkas av ett förändrat klimat och (4.11) Forskningsbehov viktiga för att öka kunskapen om arters, landskapstypers och ekosystemtjänster förutsättningar för att säkerställas viktiga.

 Föreningen hävdar å andra sidan – att med den brist på konsistens och begrepps-oklarheter samt oklarheter om ansvar och roller som förstudien uppvisar – är åtgärder som (4.3) regionala pilotstudier, (4.4) nationell genomförandeplan samt (4.8) Regionala genomförandeplaner för tidigt väckta. De visar också på en stor okunskap om kommunernas roll i samhällsplaneringen.

 Slutligen anser föreningen att studier kring styrmedel som (4.5) Styrmedelsanalyser, (4.6) Kompensationsstudie och (4.7) Planeringsunderlag och riktlinjer i fysisk- och infrastrukturplanering inledningsvis bör hållas samman. De är f.n. delvis är överlappande samt saknar ett genomtänkt förhållningssätt till hur styrmedel kan användas. Styrmedel bör utredas utifrån en mer statsvetenskaplig kompetens än den utredningen uppvisar.

Slutord Behovet av att öka kunskapen om livsmiljöer och arter är uppenbart liksom behovet av att omvandla denna kunskap till praktisk och handlingsorienterad insikt. Ett fortsatt arbete tillstyrks av föreningen. Dock bör det fortsatta arbetet arbeta med vedertagna begrepp och arbetet kompletteras med praktisk kompetens inom såväl samhällsplaneringens sfär som inom skötsellagarnas.

Föreningens svar har beslutats vid styrelsemöte den 6 september 2011.

För Föreningen för samhällsplanering

Carl-Johan Engström, ordförande