Aktuellt ur tidskriften PLAN
Featured
Stadsbyggnadsbranschen är i stort behov av att lägga om rodret. På vilka sätt kan lekotoper - det vill säga naturbaserade leklandskap - visa på en väg framåt?
Höstens nummer av PLAN ( #2 2024) behandlar temat digitalisering. Patrik Faming, vice ordförande i FFS intervjuar Linda Hansson, planeringsarkitekt och VD för Rådhuset Arkitekter AB om ämnet.
2010-talet har präglats av återkomsten av den täta staden med slutna kvarter. Motiven bakom är många: växande befolkning, önskan att minska bilismen, ”den urbana normen” som en livsstil och inte minst skattefattiga kommuner som behöver få intäkter för sin mark i centrala lägen. Men det finns många sätt att bygga kvartersstad och det är en stadsmodell som kräver professionell kunskap för att undvika de problem som den kan medföra.
Den tyska historikern Reinhard Koselleck förstår historien just som denna relation mellan erfarenhet och förväntan, mellan minnen och hopp. Är det inte precis där vi står nu? I ett Kosellecks erfarenhetsrum med vetskapen om hur det blev och blickande mot en horisont av förhoppningar - det som han kallar förväntanshorisont.
På urbergshöjder, moränkullar och rullstensåsar växer än idag tallar som härrör från utmarker inom det agrara landskap som genom århundraden, kanske årtusenden, utvecklats inom områden som idag är Stockholms och många andra städers förorter. Dessa förorter växte fram under 1900-talets första fem-sex decennier inom forna ägor till lantegendomar och gårdar. Tallarna finns här kvar inom bebyggelsen i mindre naturmarkspartier och mellan husen, liksom på skogskyrkogårdar. Andra städer och kommuner som karaktäriseras av tallar är t.ex. Uppsala, Linköping liksom många kranskommuner till Stockholm.
“Afry har ett spännande samarbete tillsammans med Luleå kommun och deras modiga planchef i spetsen. Det handlar om att kombinera teknik i form av GIS, BIM, 3D-modulering med planeringskompetens och agila arbetssätt. Målet är att ta fram ett digitalt planprogram i en digital tvilling. En möjlighet att kunna visa komplexa samhällsplaneringsprocesser och sammanhang. Vi kan även i en spelmiljö testa och prova oss fram.”
Örebro universitet söker personer som arbetar eller har arbetat som planerare i svensk kommun för medverkan i en enkätstudie om relationer mellan planerare och medborgare i samråds- och dialogprocesser. Enkäten tar ca 15–20 minuter att besvara.
– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jennie Gustafssons avhandling The state of tenancy: Rental housing and municipal statecraft in Malmö, Sweden, har Malmös hyresmarknad som utgångspunkt. Genom intervjuer, observationer, text- och arkivmaterial och statistik fördjupas kunskapen om förändrade maktrelationer inom bostadspolitiken, samt hur dessa förändringar påverkar hyresgäster.
Vad har orsakat osäkra bostadsförhållanden för EU-migranter i Sverige och hur kan det bli bättre? Dominic Teodorescus och Irene Molinas forskning studerar skeenden som placerar och kvarhåller rumänska romer och andra EU-migranter i osäkra levnads- och bostadsförhållanden i Sverige.
