Linda Hansson, planeringsarkitekt och VD för Rådhuset Arkitekter AB.
Höstens nummer av PLAN behandlar temat digitalisering. Patrik Faming, vice ordförande i FFS intervjuar Linda Hansson, planeringsarkitekt och VD för Rådhuset Arkitekter AB om ämnet.
Hur har digitaliseringen förändrat era arbetssätt på kontoret – jag tänker bland annat på lagkravet från 2022 då det åligger kommunerna att tillgängliggöra sin detaljplaneinformation digitalt?
Vi har bytt och köpt in programvaror som förmår hantera de nya kraven. En spaning är att de nya kraven innebär ett smalare utbud på vilka programvaror som finns tillgängliga på marknaden. Vi har också stött på att vissa programvaruleverantörer inte vill sälja till konsulter utan endast till kommuner, vilket försvårar för vårt företag som säljer tjänster på konsultbasis med kommuner som en viktig kundgrupp. Än så länge innebär digitaliseringen en höjd kravbild, men mycket lite tillbaka då nyttan av den insamlade kunskapen ännu inte syns eller tillgodogörs fullt ut.
Vilka utmaningar har ni stött på i arbetet med att skapa en digital och transparent samhällsbyggnadsprocess?
Mycket äldre kunskap som funnits gällande att ta fram läsbara och pedagogiska utskrivbara handlingar återspeglas ännu inte i de digitala alternativen. Vi ser att det fortfarande krävs ett inslag av handpåläggning innan det förhoppningsvis förbättrats hos programvaruleverantörerna för att nå målet om att alla i en process ska kunna tillgängliggöra sig innehållet. Värt att påpeka är att vi upplever en stor ”osäkerhet” hos planhandläggare generellt som – i det oerhörda inflödet av information och parametrar att ta hänsyn till – har svårigheter att göra avvägningar mellan olika intressen i planprocessen.
Har digitaliseringen påverkat de långa ledtiderna inom samhällsbyggnadsprocessen samt gjort de komplexa processerna mer transparenta och demokratiska?
Egentligen inte. Själva arbetet med att ta fram planhandlingarna bedömer jag är relativt konstant och har inte varierat mycket genom åren. Kravet på olika utredningar har ökat, från bland annat Länsstyrelsen, innan den formella planprocessen kan inledas. Därför har de totala ledtiderna snarare ökat än minskat.
Vilka möjligheter och hot ser du i utvecklingen av olika AI-tjänster för stadsbyggandet?
Vi tror snabba analyser och visualiseringar är möjliga att genomföra som stöd för beslut och framtagande av handlingar. I våra arbeten med fotomontage är det tydligt att en bild kan manipuleras på väldigt många sätt och för att AI ska vara nyttigt för oss måste vi kunna vara med och bestämma de parametrar som används. Men på sikt kommer naturligtvis verktygen förbättras. Än så länge saknas det i stort sett helt möjligheter att se hur ett AI-verktyg kommer fram till ett visst resultat, vilka parametrar som spelat in och hur de har påverkat. Det gör att det blir svårt att använda dessa resultat. Upphovsrättsfrågan är vad vi kan se än så länge också en fråga som inte är löst om dessa verktyg skulle få bred spridning.
Varför är Rådhuset Arkitekter med som Partner till FFS?
Rådhuset Arkitekter är ett litet medarbetarägt företag som verkar inom samhällsplanering och miljösektorn. Det är roligt att vi som företag kan vara med och stötta FFS och samtidigt kan våra medarbetare ta del av och läsa den fantastiskt tidskiften PLAN på lunchrasten. Jag vill även lyfta lokalföreningarna. I Västsverige anordnar de många intressanta aktiviteter; stadsvandringar snick-snack, AW och möjligheter att diskutera stadsutveckling med kollegor i branschen.
