Delegationen för hållbara städer (DHS) arrangerade den 21/9 2011 en halvdagsseminarium kring dels frågan om hur bryggan mellan forskning och praktik/politik kan stärkas dels frågan om hur olika nya medier kan sprida information/kunskap om hållbar stadsutveckling. Seminariet arrangerades i Kulturhuset i Stockholm och ett ca 80 tal personer deltog. Upplägget var för bägge delarna av seminariet, en huvudtalare med ett internationellt perspektiv och ett antal svenska talare med korta inlägg. Peter Örn, delegationens ordförande, var moderator och inledde och avslutade seminariet.Detta nedan är inga officiella eller fullständiga minnesanteckningar, men kan förhoppningsvis vara av värde för den som är intresserad.
Hur stärka kopplingen mellan forskning och praktik/politik
Tineke Lupi, NICIS NICIS är ett holländskt institut som följer stadsutvecklingen i Europa med särskilt fokus på städers sociala och ekonomiska styrka. NICIS har arbetat med att skapa en gemensam arena mellan forskning och praktik/implementering/policy avseende hållbar stadsutveckling. Den traditionella linjära modellen har varit att respektive forskningsprojekt/initativ sökt sin egen väg för att nå ut med sin kunskap och sina resultat. Men kunskapsuppbyggnad är en process, menade Tineke. Därför bör man försöka skapa en gemensam arena där ett möte kan ske, det kan antingen vara en form av "connection" mellan forskning och praktik, medan NICIS är ytterligare ett steg vidare i form av "active collaberation" mellan forskning och praktik. Det innebär att kunskapen som produceras också ägs tillsammans av arenan. För att vara framgångsrika i ett sådant samarbete krävs en stor tillit mellan de olika ingående aktörerna. Detta tar tid och den här typen av arenabyggen måste vara långsiktiga åtaganden från de olika aktörerna för att vara framgångsrika.
Tinike Lupi, NICIS i samband med DHS seminarium den 21/9 2011
Henrik Nolmark, MISTRA Urban Futures MISTRA Urban Futures är en kunskapsarena i Sverige som har startats upp sedan ca ett år tillbaka. Det är ett brett partnerskap i Göteborgsregionen. Det är ett försök att bygga en gemensam arena med följande inriktning a) brett deltagande b) djupgående samverkan/process c) användbarhet d) alla bidrar - alla får betalt. Arbetet med skapande av en gemensam kunskapsarnea är en sammansatt process bestående av många "lärandeloppar". Det är et tidskrävande arbete. Henrik menade att "förtroende" är den enskilt viktigaste faktorn för att få en bättre brygga mellan forskning och praktik.
Anders Rasmusson, MOVIUM Movium är ett center med inrikning mot stadens utemiljö. Movium har gjort en viss omstrukturering under senare år. En starkare "kedja" har formats, en kedja bestående av a) Omvärldsanalys b) Strategiska teman c) Nätverk d) Projekt e) Utbildning De strategiska teman de inriktat sig mot är 1) Klimatsmart stadsbyggnad 2) Offentliga rummet 3) Mark/Vatten i urban miljö 4) Staden som livsmiljö. Den starkare kedjan a-d, ger en större tyngd i information och kommunikation av resultat.
Lisa Daram, ARKUS ARKUS är en stiftelse för praktiserande arkitekter och planerare. Lisa menar att vi måste bli bättre på att se det vi inte ser, det "dolda". Bli mer medvetna och bygga mer kunskap om relationen människa-tekniska system-byggd miljö. Det handlar inte sällan om att koppla ihop olika typer av kunskap, ex arkitekter och skolpersonal om hur skolor ska byggas mer energieffektivt. Då behöver vi veta mer om hur skolornas rum nyttjas rent praktiskt från skolpersonalen, för att därefter som planerare/arkitekter kunna avgöra hur en mer energisnål utformning ska gestaltas.
Nya medier för att sprida kunskap och information
Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center Sören berättade om hur Dansk Arkitektur Center (DAC) arbetar för att skapa ett brett intresse för arkitektur-, stads- och landskapsutveckling samt att bana väg för nya idéer och utveckling på tvärs över byggbranschen. I verksamheten ingår två uppmärksammande webbportaler: Copenhagen X och Bæredygtigebyer.dk.
Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center i samband med DHS seminarium den 21/9 2011
Baeredygtigebyer.dk; Sustainablecities.dk Ambitionen är högt satt. "Världens bästa webbsida" på detta område. Lanserades 2009. Målgrupp: arkitekter, urban planners. Det finns en engelsk del och en danska del. De har lagt ned oerhört mycket tid och pengar, i uppbyggnadsskedet omkring 10 personer nu något mindre men det är fortfarande heltidsarbete för ett flertal personer. Mycket av finansieringen av fonden RealDania. Layout och design är genomarbetade. Ungefär 150 case studies finns presenterade inom olika kategorier som Stora städer, Low Tech, High Tech, Tredje världen städer mm. Ett större antal internationella experter har kopplats till webbsidan. Ett 40 tal bloggare finns också. Ungefär 6000 st unika besökare varje vecka. Detaljerad analys görs kring besöksstatestiken, en viktig del i uppbyggnaden av denna typ av webbsidor menade Sören. Strategin kring att locka besökare har förändrats från att koncentrera till att bygga upp egna webbsidan till att också skriva om webbsidan på andra webbsidor, internetforum, bloggar mm. Det har varit en framgångsrik strategi.
CopenhagenX Detta är en webbsida som fokuserar på Köpenhamns stadsutveckling. Den har en betydligt bredare målgrupp i fokus och syftar till att få igång en bred diskussion om stadsutveckling och arkitektur i Köpenhamn. Arbetar med olika sätt att sprida information och bygga information kopplat till webbsidan. Har exempelvis utvecklat podwalks, där man kan ladda ned och lyssna på berättelser om stadsutvecklingen kopplat till olika promenader i Köpenhamn. Arrangerar också arkitekturlöpartävlingar i Köpenhamn. Har kostat i storleksordningen 6 MDkr att starta upp och man lägger ned ca 6 MDkr/år i drift.
Per Mikael Sällström, Sveriges arkitekter Sveriges arkitekter arbetar bla genom att dela ut priser en kunskapsspridning via dessa goda exempel. Under 20 års tid har de delat ut ett "planpris". Priset delas ut vartannat år och år 2010 gick priset till Lijeholmstorget i Stockholm. Han pekade också på Stadsvision 2.0 Jönköping som fick ett hedersomnämnande. Goda exempel innebär att vara både generell och konkret samtidigt.
Ulf E Andersson, Naturvårdsverket Redovisade erfarenheter av utvärdering av KLIMP, LIMP, och Life+ projekt. Totalt ca 2700 projekt. Håller på att ta fram en metodhandledning hur man sprider kunskap och goda exempel. Kommer att kunna laddas ned på Naturvårdsverkets webbsida.
Monica Fundin Pourshahidi, Arkitekturmuseet Arkitekturmuseet är både en myndighet och ett museum. Arkitekturmuseet vill både bli en fysisk och digital mötesplats för alla med ett intresse för stadsbyggnad och arkitektur. Vill se ökad involvering från fler människor i dessa frågor, och vill också se en mera högljud debatt än vad fallet är idag. Har fått ekonomiskt stöd av DHS för att bygga upp en webbportal kring hållbara städer. Det kommer inte bli som DAC-exemplet ovan, eftersom det inte är samma ekonomi bakom, men det ska bli så bra som det kan bli.
Sabina Andrén, Världsnaturfonden Även världsnaturfonden har givit sig in på området hållbara städer, de har en ny webbsida under uppbyggnad. Där kommer de presentera 100 lärande exempel på hållbar stadsbyggnad. De vill inte använda begreppet "best practise" då de anser att det ekologiska avtrycket av många sådana städer redan idag är för stort. Kommer att finnas teman på webbsidan, men det finns också en risk med att försöka vilja dela upp saker i för många delar och då samtidigt tappa helheten. Sabina pekade också på behovet att gå ifrån "goda exempel" till en mer generell förändring/förbättring. Världsnaturfonden arbetar också med något de benämner "Earth Hour City Test", som är ett sätt att försöka uppmärksamma klimatfrågan genom att uppmanna att släcka ljuset under en timme.
