KTH:s Stadsbyggnadsakademi arrangerade den 5 december ett kvällsmöte om medborgardialoger. Detta är bara en enklare rapport från detta möte utifrån mina egna minnesanteckningar. Medborgarförankring – att be medborgare reflektera och ha åsikter om stadsbyggande – är i sig inget nytt. Frågan är vilka nya metoder som kan användas samt i vilken omfattning åsikter och perspektiv får utrymme. Vilka värden prioriteras? Vad krävs idag för nya förhållningssätt och vad beror det på?
Upplägget vid KTH Stadsbyggnadsakademi var att låta tre olika personer med olika professioner ge sitt perspektiv på medborgardialoger. Dessa personer var:
- Katarina Fredrika, konstnär, WWACE AB
- Johannes Wikman, kommunikatör, Upplands Väsby kommun
- Göran Cars, professor, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH
Moderator var Maria Håkansson, KTH.
Katarina Fredrika, konstnär, WWACE AB Katarina Fredrika är konstnär och driver företaget WWACE AB. Hon menade att vi i dialogen/samtalet med medborgarna måste utgå ifrån en bättre balans mellan människors Emotionella Intelligens (EQ) och mer rationella Intelligenskvot (IQ). Hon menade att detta har särskild betydelse när det gäller stadsutveckling, där ofta det rationella tänkandet har stått i fokus trots att platsen som utvecklas ofta har starka känslomässiga värden för människor. Vi behöver försöka skapa situationer i samtalet/dialogen där vi kan glida mellan olika existensplan och därmed skifta perspektiv på vad en plats är och kan bli. Människor är mycket mer präglade, än vi tror, av exempelvis foton-ljud-musik kopplade till staden, orter, platser.
Ett exempel, som Katarina Fredrika varit involverad i, är den utställning som i somras arrangerades i Stockholms kulturhus inom ramen för samrådet kring programmet ”Arkitektur Stockholm”. Där ordnades en utställning ”Våra drömmars Stockholm”, med ett tiotal olika stationer. Dessa stationer var ett sätt att på ett mer lekfullt sätt möjliggöra för människor att ge sitt avtryck om hur de vill att Stockholm framöver ska utvecklas och gestaltas.
Foto från entreen till utställningen Mina drömmars Stockholm på Kulturhuset
Själva utformningen av de olika stationerna var i plywood, ett sätt att visa på att det var ett arbete i pågående och att detta material dessutom är miljövänligt. Gränssnittet mellan själva lokalutrymmet och gatan/torget utformades i form av transparenta foton på olika medborgare – ett sätt att symbolisera värdet av att detta var transparent/öppet samråd. Tanken var att försöka skapa en utställning som inte hade så höga krav på medborgarna att ge sitt avtryck. Mer ge en kul upplevelse och om du vill ge ett avtryck om vad du tycker.
Avslutningsvis påpekade Katarina Fredrika behovet av att i en medborgardialog ge utrymme för fler existensplan än de rationella. För att kunna göra detta måste man som planerare vara i samklang med sina egna inre känslor och värden.
Mer information om Våra drömmars Stockholm och samrådsförslaget Arkitektur Stockholm, se tidigare blogginlägg här från möte på Färgfabriken den 13/9 2011.
Johannes Wikman, kommunikatör, Upplands Väsby kommun Johannes Wikman är utbildad kommunikatör och anställd på Upplands Väsby kommun för att ansvara för kommunikationsprocessen. Denna kommunikationsprocess involverar idag en lång rad aktörer, både offentliga-privata aktörer och föreningar mm.
Johannes introducerade först en idémodell som tagits fram av Troed Troedsson, som visar på en långsiktig mänsklig/samhällig utveckling: a) Muskler, Material, Stationär b) Hjärna, Funktionell, Långsiktig c) Kommunikation, Värderingsstyrd, Kortsiktig
Denna modell visar på att vi behöver anpassa vårt sätt att gå tillväga vid medborgardialoger. De medborgare vi idag möter vid dialoger/samråd vill vara engagerade, de litar inte alltid på tjänstemannen. De tycker att de kan mer – och de gör också detta i många fall.
Upplands Väsby fick en väckarklocka avseende medborgardialoger i samband med samrådsmöten om Fresta by. De mötte mycket protester, politiken reagerade och undrade varför de fått så dåliga underlag mm. Ett arbete startade med att utveckla kommunens sätt att föra medborgardialoger.
De började med att göra en gemensam studieresa till Toronto, där de studerade hur de gått tillväga i sitt framgångsrika arbete med att föra samtal och dialog med medborgare.
Därefter så startade Upplands-Väsby upp ett antal olika typer av samtal/dialog: * Barn i planprocessen * Ungdomsråd * Dialog om trafikstrategi * Dialog om Trygg småstad * Väsbypanelen (elektronisk panel) * Råd för medborgardialog * Öppna nämndsammmanträden Alla dessa exempel kan man ta närmare del av på www.upplandsvasby.se/dialog
Johannes nämnde några erfarenheter: * Planerarna vid Stadsbyggnadskontoret trodde de lyssnat på medborgarna under alla år, men när de fick ökad kunskap insåg de att de inte hade gjort detta * Dialog måste vara på allvar! Viktiga värdeord är Tillit, Trovärdighet och Tydlighet * Det räcker inte med att ta fram en broschyr utan man måste försöka skapa en genuin dialog. * Konfliktlösande dialog kan gärna ske i översiktsplanen/fördjupade översiktsplaner * Vi måste bedriva mer uppsökande verksamhet i vårt planeringsarbete för att få till rätt typ av dialoger med medborgarna
Upplands Väsby håller nu på med att starta upp ett intressant utvecklingsarbete avseende att hitta nya former av IT-dialoger. Här finns också en kort film från Väsby Labs som arrangerades den 26-27/10 2011:
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=QXWh2NY_hRs&feature=player_embedded#!]
Göran Cars, professor, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH Som forskare så ställer jag upp två huvudfrågor avseende medborgardialoger: a) Blir det mer demokratiskt? b) Blir det en mer effektiv planeringsprocess?
Svaret på dessa frågor är att tyvärr alltför ofta ”nej”. Göran menade vi ofta bjuder in till medborgardialoger/samråd som inte är genuina och där det på förhand ofta redan är bestämt vad som ska hända. Göran skrädde inte orden: ”Det dialogas åt helvete för mycket!”. Vi borde i många fall, där vi redan vet mycket, istället koncentrera oss på att göra istället för att fråga.
Varför gör man idag medborgardialoger? a) Ett måste enligt lagen b) Ett patos för demokrati c) Ett sätt att vinna legitimitet d) Ett sätt att slippa göra något
Vilka värden kan medborgardialoger skapa + Delaktighet - ett demokratiskt värde + Lokal kunskap kan tillföra värden + Snabbare planeringsprocess
Hur fungerar medborgardialoger idag? * Ofta uselt * Begränsat deltagande (högröstade medelålders vita män, rättshaverister, NIMBY-folk) * Ny kunskap som kommer fram vid medborgardialogerna kommer fram för sent i själva processen * För de flesta känns dagens former för dialog/samråd föråldrade
Hur utveckla medborgardialoger som ett effektivt instrument? * Bestäm: När ska vi ha dialog, när ska vi inte ha dialog * Två huvudvägar: Edemokrati och Charette * Charette: Tydliga ramar, tydligt mandat. Tidigt skede. Alternativgenerering och konflikthantering * Edemokrati: Svarsalternativ. Systematisk dialog om alternativ/konsekvenser
Paneldiskussion Maria Håkansson ledde en paneldiskussion. Fråga: Ni i panelen, Konstnären-Kommunikatören-Akademikern, vilket är utifrån era roller era största bidrag avseende medborgardialoger: Johannes Wikman: Att utbilda planerare i kommunikation Göran Cars: Att tillämpa mina teoretiska kunskaper i praktiken. Att delta. Katarina Fredrika: Att hjälpa till med att skapa intimitet i dialogen, att komma under ytan.
KTH Stadsbyggnadsakademin 5/12 2011: katarina Fredrika, Göran Cars, Johannes Wikman, Maria Håkansson
Allmän diskussion:
- Hur fånga mänskliga essensen, Man kan i dialogen inte föregå ”uppfinningen”
- Planerarrollen blir att ge röst åt de som inte är där och deltar
- Genuin medborgardialog – ofta på en ÖP nivå
- Hur hantera dialoger när så mycket av planeringen sker inom det privata?
- Kommunens roll blir att skapa ”förhandlingssituationer”
- Koppla på utbildningsinsatser vid markanvisningar
- Visa också på ”bra” projekt som inte skulle kommit till om man lyssnat på medborgarna vid en dialog. Exempelvis:
- Globen
- Stockholms stadshus
- Västra hamnen i Malmö
- Politiken har ett ansvar att våga gå emot oppositionen
- Medborgarna bör vid dialoger nyttjas till det som vi planerare inte kan, medan vi planerare bör fokusera på det vi är bra på - att skapa en helhetsbild
- Hur hantera att i vissa kommuner, områden har många medborgare begränsade svenska språkkunskaper? Arbeta mer med bild än text, Ha med spårkliga tolkar.
Avslutningsvis – Viktiga saker att tänka på vid medborgardialog: Göran Cars: Ställ frågan om det är dialog som behövs? Om det är dialog som behövs överväg formen. Johannes Wikman: Överväg om dialog, Genuin dialog. Katarina Fredrika: Titta inåt, Integrera kulturella perspektivet, Överväg timing
