Landsbygdsdepartementet har skickat ut en remiss avseende Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige. Föreningen för samhällsplanering är en av remissinstanserna. Föreningen får ibland remisser, men efter diskussion i styrelsen avser man att inte besvara remisserna men att sprida information om innehållet i dem via tidskriften PLAN och föreningens sociala medier. FFS roll i första hand att sprida information och erbjuda möjlighet till diskussion
Tidigare erfarenheter inom Föreningen för samhällsplanering (FFS) kring att skriva ihop remissvar från en så pass bred, ideell och politiskt obunden förening som FFS har visat sig vara är mycket svårt. För att kunna omfatta alla medlemmars synpunkter så blir svaren lätt alltför övergripande och därmed lite intetsägande. Det är också lätt att hamna i politiska ställningstaganden, vilket vi som politiskt obunden förening bör akta oss för. Erfarenheterna av att delegera ut skrivandet av remissvar har ibland resulterat i vassa remissvar, som i sin tur orsakat mycket frustration och intern kraft att reda ut i efterhand. FFS styrelse menar att rollen är att i första hand sprida information och erbjuda olika platser för diskussion, via tidskriften PLAN och via de sociala medierna.
Landsbygdsdepartemnetets remiss avseende Skogsstyrelsnes Förstudie om ett nationellt skogsprogram
Den svenska skogen är en nationell tillgång som bidragit med stora nyttigheter till det svenska samhället under århundraden. Vi är nu inne i en tidsperiod där förväntningarna på vilka samhällsnyttor den svenska skogens ska bidra med både ökar och förändras. Detta samtidigt som olika intressegruppers bild av tillståndet i skogen och i vilken grad den svenska skogen bidrar med dessa samhällsnyttor markant skiljer sig åt. I det sammanhanget har även sektorsansvaret som grundläggande princip inom skogspolitiken ifrågasatts.
Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att ta fram ett nationellt skogsprogram. Om Skogsstyrelsen fått motsvarande uppdrag för 10 år sedan skulle myndigheten sannolikt ifrågasatt vilka mervärden ett skogsprogram kan ge, i förhållande till de traditionella politikskapande och politikimplementerande processerna. Men mot bakgrund av ovanstående beskrivning bedömer vi att det nu ligger rätt i tiden att påbörja en process kring ett svenskt nationellt skogsprogram. Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Regeringsuppdraget har slutredovisats i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrel-sen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är:
- Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande.
- Öad samsyn om skogens roll i samhälet.
- Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande.
- Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket.
- Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar.
