Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg. Blogginlägg 18 redovisar nätverkets slutsatser och identifiering av utvecklingsbehov.
Slutsatser och utvecklingsbehov
Nätverkets slutsats är att dialogprocesser behöver påbörjas i tidigare skeden än vad som ofta sker idag och föras kontinuerligt. Dock behövs mer kunskap och forskning kring hur en genuin stadsdialog i tidiga skeden kan föras och vilka effekter och resultat tidiga dialoger kan ge.
Nätverkets förslag på konkreta insatser:
Öka medvetenheten brett men särskilt hos politiker om delaktighetens och dialogens avgörande betydelse för att minska städers och samhällens sårbarhet i en globaliserad och samtidigt lokal värld.
Tydliga uppdrag från politiken om kontinuerlig dialog i tidigare skeden. För att det ska vara möjligt att föra en meningsfull och kvalitativ dialog behövs politisk prioritering samt anpassade resurser i form av tid, kompetens och ekonomi.
Tydliggör politikers roll och tjänstemannens roll i arbetet med dialog. Samordna planeringsarbetet med en kommunikationsplan som identifierar och tydliggör roller, insatser och tajming för politiker respektive tjänstemän.
Låt planeringsfrågor, stadsbyggnadsfrågor men även landsbygdsfrågor ta mer plats i hela kommunen, bland alla förvaltningar och inte utifrån separata förvaltningsavdelningar. Utveckla en större helhetssyn i tidiga skeden. Det handlar om hela kommunen och stadens utveckling. Utveckla tvärsektoriella arbetssätt, öka kunskapsdelning och koppla arbetet till kommuners styrning och organisation.
För att engagera fler och nå fler samhällsgrupper behövs en kvalitets- och kunskapshöjning gällande de verktyg som all kommunikationsplanering utgår ifrån: målgruppsanalys och budskapsformulering. Detta i syfte att lägga en grund för planering av hur man för dialog (tydliga ramar och förhållningssätt), med vilka (breddning eller tydliggörande av målgrupper) och på vilket sätt (metod).
Tydliggör förutsättningarna i de möten och samtal som förs med medborgare och andra aktörer. Bjud inte in till dialog om det är en information eller konsultation. Är det en dialog eller en konsultation? Eller till och med medbestämmande?
Planerare bör klargöra sin egen roll och expertkompetens och därmed också utveckla sin förmåga att ta in och samarbeta med andra kompetenser och yrkesroller. I många fall kan planeraren behöva experthjälp för till exempel processledning eller medling.
Forskningsbehov som nätverket har identifierat
Mistra Urban Futures har som en följd av nätverkets arbete och identifierade kunskapsluckor inlett en kartläggning av befintlig forskning på området. Mistra Urban Futures avser att fortsätta detta arbete tillsammans med forskare och praktiker för att utveckla kunskap baserad på forskning.
Vad ger den tidiga dialogen för värden i form av t.ex. tidsåtgång, sociala kvaliteter i det byggda, tillfredsställelse över deltagandet hos medborgarna, social hållbarhet, tillit, demokratistärkande, förändringsbenägenhet bland deltagarna, representativitet och delaktighet.
Kan man dra generella slutsatser av uppföljning och följeforskning av redan utförda medborgardialoger i specifika projekt?
I uppföljning av projektdialoger behövs mer samlad kunskap kring frågor som val av metod som konsekvens av tidigare arv av dialoger och processer, hur syftet med dialogen har formulerats för deltagarna, hur återkoppling har skett samt hur politiska beslut före och under dialogprocessen påverkar dialogens resultat med mera.
