Rofylldhet: en planfaktor att beakta

Vi flyttar ihop i allt tätare städer för att öka våra kontaktmöjligheter, minska bilberoendet och behålla jordbruksmarken. Men förtätning kan samtidigt inkräkta på stadens grönområden. Dessa är viktiga inte bara där vi bor utan även i våra arbetsområden. Med utgångspunkt i såväl nationella som internationella exempel pekar professorerna Erik Skärbäck och Patrik Grahn på vikten av att i planeringen av den täta staden särskilt hantera restorativa upplevelsekaraktärer, såsom rofylldhet.

Erik Skärbäck är professor vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU, Alnarp
Patrik Grahn är professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU, Alnarp

Det är en samhällsutmaning att stressrelaterade sjukkostnader ökar och att det är i de yngre åldersgrupperna som ökningen sker snabbast. Att stresshormonerna ”rinner till” under en arbetsdag är naturligt för att lösa en arbetsuppgift. Knuten är inte att hindra detta, utan att emellanåt stimulera vårt parasympatiska system som reducerar stressen.

Det är dags att öppna ögonen för att bevarande och nyskapande av naturintryck inte är en kostnad utan skapar mervärde

Forskningen visar att stress kan reduceras med fysiskt arbete. Effekten av en promenad sker efter bara några minuter, så kallade mikropauser. Men vi behöver ”vila hjärnan” flera gånger om dagen. Forskningsrön om hur vi reagerar på naturens information öppnar nya möjligheter. På universitetet vid Alnarp har det sedan 1990-talet gjorts omfattande studier av preferenser för olika naturkaraktärer. Efterhand har det utkristalliserats åtta upplevelsekaraktärer som motsvarar allmänna behov. Dessa är rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymdkänsla, allmänning, lustgård, centrum/fest och kulturhistoria. Grahn och Stigsdotter2 har visat att miljökaraktärerna ”Rofylldhet”, ”Vildhet”, ”Rymdkänsla” och ”Lustgård” är avstressande. Matilda van den Bosch (tidigare Annerstedt) har i sin avhandling visat att exponering av grönska och fågelkvitter signifikant reducerar stress. Korttidsminne och koncentration ökar efter en stunds naturkontakt. Förskolor med mycket grönska ger barnen bättre utveckling både motoriskt och emotionellt, mer empati, och personalen visar högre trivsel, detta jämfört med förskolor med lite grönska. Naturintryck bör vi kunna inhämta flera gånger om dagen, något som planerare och arkitekter bör beakta.

Men hur rimmar det med hållbarhetsmål om förtätning? Vi flyttar ihop i allt tätare städer för att öka våra kontaktmöjligheter, minska bilberoendet och behålla jordbruksmarken. Förtätning kan inkräkta på stadens grönområden. Dessa är viktiga inte bara där vi bor utan även i våra arbetsområden. Eftersom forskningen indikerar att naturintryck ger medkänsla, trivsel och stimulerar till samarbete, skulle vi kunna skapa bättre innovationsklimat och lönsammare företag. Hög trivsel har signifikant samband med låg stress. Det är dags att öppna ögonen för att bevarande och nyskapande av naturintryck inte är en kostnad utan skapar mervärde, win-win för både samhällsekonomi och privatekonomi!

Samband mellan miljöupplevelser, trivsel och stress har studerats på Karolinska Institutets campus i Solna. Preliminära resultat indikerar att stressen är högst i de yngre åldersgrupperna och bland kvinnor. Miljöupplevelserna varierar mellan olika delar av campus. Rofylldheten har tydligt samband med trivsel.

Förskolor med mycket grönska ger barnen bättre utveckling både motoriskt och emotionellt, mer empati, och personalen visar högre trivsel

Att unga efterfrågar rofylldhet är påvisat i flera studier. Två internationella masterstudenter, en från Kina och en från Ryssland, har undersökt miljöpreferenser i sina egna och bekantas nätverk, se digrammet nedan.

Studenterna kommer från Hunggang och St. Petersburg. Respondenterna är mestadels 18-35 år. Studierna visar att de fem karaktärerna rofylldhet, naturkänsla, lustgård, rymd och artrikedom är de mest underbalanserade, dvs önskade men saknade. Det är slående att de prioriterar relativt lika, och att det är de restorativa karaktärerna man vill ha mer av, och detta trots olikheter i de berörda landskapen och i de svarandes kulturella bakgrund.

Diagram som visar efterfråga minus tillgång för de åtta upplevelsekaraktärer som motsvarar allmänna behov i stadsregioner. Staplar uppåt visar att efterfrågan/behovet är större än tillgången/utbudet av karaktären, dvs en bristsituation, medan stapla…

Diagram som visar efterfråga minus tillgång för de åtta upplevelsekaraktärer som motsvarar allmänna behov i stadsregioner. Staplar uppåt visar att efterfrågan/behovet är större än tillgången/utbudet av karaktären, dvs en bristsituation, medan staplar nedåt tvärtom visar att tillgången på karaktäreren är stor medan efterfrågan är mindre. 

Rofylldhet i Malmö

Den svenska forskningen om samband mellan miljö­kvaliteter och hälsa/välbefinnande har kunnat nå djupare än i andra länder tack vara den världsunikt omfattande folkhälsoenkäten i Skåne. Den går ut till 50.000 personer vart fjärde år. Sedan 2008 inkluderar enkäten frågor om i vilken grad respondenterna upplever olika miljökaraktärer inom 5-10 minuters avstånd från boendet. Därmed har vi kunnat analysera karaktärernas samband gentemot hälsa och välbefinnande. Även effekter på funktioner förknippade med arbetslivet har kunnat tolkas. Det finns samband mellan de tillfrågades koncentrationsförmåga, beslutsförmåga, välbefinnande, lycka och tillfredsställelse och hur de kan vistas i grönområden med stressåterhämtande karaktärer av rofylldhet, vildhet/naturkänsla, artrikedom, rymdkänsla och kulturhistoria.

Naturintryck bör vi kunna inhämta flera gånger om dagen, något som planerare och arkitekter bör beakta.

Möjligheten att kunna koppla av i grönområden har inte bara betydelse för trivsel och välbefinnande, utan även för risken att dö i förtid. En stor studie av Englands befolkning visar att låg areal av grön miljö inom 1 km från bostaden jämfört med hög areal inom 1 km ökar risken att dö före pensionen. I den lägsta inkomstklassen är risken dubbelt så stor, medan den är 30 % högre i den högsta inkomstklassen.

En avskild fikaplats med lustgård vid Alnarpsgården. Ofta finns flera karaktärer på samma plats, som här lustgård, rofylldhetskänsla och artrikedom. Foto: Anders Folkesson.

En avskild fikaplats med lustgård vid Alnarpsgården. Ofta finns flera karaktärer på samma plats, som här lustgård, rofylldhetskänsla och artrikedom. Foto: Anders Folkesson.

För Malmö har visats hög samstämmighet mellan hushållsinkomster och rofylldhet vilket också har tydligt samband med parkers storlek. Sydsvenskan visade en bild över hur hushållens inkomster fördelar sig över Malmö. Kort före hade Stoltz med flera publicerat en analys av hur 3.000 Malmöbor, enligt 2008 års folkhälsoenkät för Skåne. Skåne upplever sin närmiljö rofylld. De båda bilderna sammanföll i hög grad. Dessutom sammanfaller de två bilderna tydligt med Malmös karta över buller, se kartor över Malmö stad. Rofylldhetsfaktorn är hög där hushållsinkomsterna är höga, vilket sammanfaller med de delar av Malmö som har närhet till stora parker och kust och där trafikbullret är lågt, medan omvänt gäller att rofylldheten är låg där hushållsinkomsterna är låga, parkerna är små och bullret är högt. Detta är förvisso ej något som är unikt för just Malmö. De flesta städer har en attraktiv sida och en mindre attraktiv. Ofta är de attraktiva områdena mindre trafikstörda. Det intressanta är vad man är beredd att göra för att förbättra miljön för de mest utsatta.

Ett vattenrum på LTH i Lund kan erbjuda vildhet, rymdkänsla och lustgård med små terrasser nere vid vattnet. Foto: Torbjörn Andersson.

Ett vattenrum på LTH i Lund kan erbjuda vildhet, rymdkänsla och lustgård med små terrasser nere vid vattnet. Foto: Torbjörn Andersson.

Det är svårt att styra inkomstfördelningen och svårt att styra folks boende, men är det något som planerarna och kommunen kan styra så är det lokaliseringen av stora parker och natur, och skydd mot för högt buller. Med PBL har kommunerna nära nog monopol på markanvändningsplaneringen. Om det behövs stora parker i låginkomstområden så är det kommunerna som äger styrinstrumenten. Kanske behövs det statliga stödpengar som när Malmö förr fick sina stora parker? Utemiljöbranschen omsätter 23 miljarder, varav 17 för drift. Utemiljöbranschen omfattar det professionella arbetet med parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden etc., dock i princip inte småhustomter.

Endast en bråkdel av de sysselsatta har lämplig utbildning, många ingen alls. Här finns potential för både utbildning och introduktionsjobb till arbetsmarknaden. Sannolikt är förbättringar av utemiljön ett bra medel att minska befolkningens stressnivåer och förbättra folks välbefinnande - kanhända även kan påverka segregationen? Kanske öppnas också en bra möjlighet till förstajobbet-inträde? Att sköta och utveckla gröna kvaliteter är en internationell färdighet, något som skulle kunna passa flera av våra nya svenskar, och där multietniska arbetslag kan påskynda både integration och språkutveckling.

Hinder och möjligheter

Med tanke på rofylldhetens och därmed också ljudkvaliteters betydelse kommer det att finnas behov av bullerdämpande insatser. Den nya förordningen om riktvärden för buller vid bostadsbyggnader verkar i andra riktningen genom att tillåta mer buller. Här kommer att uppstå frågor om vem som skall betala för säkerställande av rofyllda stressreducerande miljöer, och hur.

De åtta karaktärerna finns mer eller mindre i vår omgivning, mest utomhus men också inomhus och i kontaktzonen mellan ute och inne. Genom att beakta karaktärerna i både planering och design kan vi göra våra miljöer mer restorativa; njutbara och återhämtande – platser för mindfulness, medveten närvaro. Därför behöver samarbetet mellan fastighetsägare och kommunen vidareutvecklas.

För kommunerna innebär hög mobilitet av arbetskraft och företag ökad konkurrens med behov av nytt tänkande. Malmö vill i sin nya grönplan se hur de åtta karaktärerna kan utgöra grundpelare i utvecklingen av både allmän mark och fastighetsmark, och kommunen vill därför utveckla samarbetet med berörda fastighetsägare. En knäckfråga ligger i att arbetsplatsers fastigheter ofta gränsar till allmänna ytor, gator, parker och vatten, vars utformning kommunerna styr. Men kommunens kostnader överförs sedan till viss del på angränsande fastigheter genom exploateringsavtal. Här kan uppstå meningsskiljaktigheter om prioriteringar, men också fruktbara samarbeten för båda parter.

En annan fråga att övervinna är att hyressättning och fastighetsvärdering i liten grad beaktar miljökvaliteter. I stället är det antalet kvadratmeter och fastighetens läge i staden som dominerar i kalkylerna. De gröna utemiljökvaliteterna tar tid att utveckla och många projekt säljs snabbt vidare av den förste byggherren. Sålunda har olika aktörer i bygg/fastighetsbranschen olika tidsperspektiv och prioritering.

Erik Skärbäck

Patrik Grahn