Den 14 oktober 2015 presenterades betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design för kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. I PLAN nr5 utlovades en mer utförlig bedömning av innehållet. Från Sveriges Arkitekters förbundsdirektör fick vi till svar en summering av innehållet, men också en uppmaning till branschen: Skriv vad du tycker!
Tobias Olsson är förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter
Utredningen Gestaltad Livsmiljö har letts av regeringens särskilda utredare Christer Larsson, som vid sidan av det arbetet också är stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad. Ingen kan förneka att Malmö har arbetat både målmedvetet och proaktivt med stadsbyggnadsfrågorna på denna sida milleniet, där bra arkitektur använts som ett primärt verktyg. Men det är också sällan det funnits så bra förutsättningar samtidigt i en stad - och det är extremt sällan som kommunstyrelsens ordförande också är arkitekt.
Kommittédirektivet tog upp flera av samhälles stora utmaningar (urbanisering, klimathot, ojämlikhet med flera) och hur arkitektur, form och design kan möta dessa utmaningar. Den stora frågan är förstås vilka konsekvenser utredningen kan komma att få. Ett bärande tema är att föra in ett nytt perspektiv i offentlig styrning - perspektivet gestaltad livsmiljö - och att regeringen får en expertmyndighet för detta arbete.
Just begreppet gestaltad livsmiljö må vara lite diffust och svårfångat, men är i grunden ett bra uttryck då förståelsen måste finnas att hela vår livsmiljö – allt som omger oss i en byggd miljö – är just gestaltat, alltså utformat eller designat. Och det kan göras på ett bra sätt eller på ett dåligt sätt. Den gestaltade livsmiljön kan hjälpa eller stjälpa, vara en del av lösningen eller en del av problemet.
Att jobba för att få in det perspektivet i offentlig styrning är ett lika våghalsigt som smart grepp. Våghalsigt då det riskerar att upplevas som flummigt eller abstrakt och inte leda till någon förändring. Smart eftersom det är genom att förstå och förbättra förutsättningarna för bra arkitektur, form och design som våra livsmiljöer kan förbättras avsevärt. Precis som utförarna måste vara duktiga måste även beställarna vara det – och regelverket ge incitament för det.
Men. Utredningen tar inte upp förslag på många viktiga områden - den innehåller inga förändringar i PBL och den tar inte upp varken regionplanering, finansieringsfrågor eller skatter inom stadsbyggandet till exempel. På några områden som dock tas upp, som kommunernas roll och utbildningsfrågor, lämnas inte några skarpa eller bindande förslag.
Jag tycker utredningen ska ses som en stor möjlighet. Det är nu – utifrån förslaget – som den konstruktiva dialogen måste fortsätta så att propositionen som ska skrivas fram av regeringen blir så bra som möjligt. Sveriges Arkitekter öppnar därför livsmiljöbloggen under hela remisstiden där alla som vill kan skriva ner sina synpunkter och debattera. Du hittar den på arkitekt.se – gå in och skriv vad du tycker!
Tobias Olsson
