– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
2010-talet har präglats av återkomsten av den täta staden med slutna kvarter. Motiven bakom är många: växande befolkning, önskan att minska bilismen, ”den urbana normen” som en livsstil och inte minst skattefattiga kommuner som behöver få intäkter för sin mark i centrala lägen. Men det finns många sätt att bygga kvartersstad och det är en stadsmodell som kräver professionell kunskap för att undvika de problem som den kan medföra.
På urbergshöjder, moränkullar och rullstensåsar växer än idag tallar som härrör från utmarker inom det agrara landskap som genom århundraden, kanske årtusenden, utvecklats inom områden som idag är Stockholms och många andra städers förorter. Dessa förorter växte fram under 1900-talets första fem-sex decennier inom forna ägor till lantegendomar och gårdar. Tallarna finns här kvar inom bebyggelsen i mindre naturmarkspartier och mellan husen, liksom på skogskyrkogårdar. Andra städer och kommuner som karaktäriseras av tallar är t.ex. Uppsala, Linköping liksom många kranskommuner till Stockholm.
Våren 2020 drabbades Järvaområdet i Stockholm hårt av pandemin. Flera drabbade var svensk-somalier och orsakerna till smittspridningen debatterades i media. Kriskommittén bildades då av svensk-somalier med syfte att göra en egen utredning om de bakomliggande faktorerna. Socioekonomiska faktorer och segregation kan inte underskattas, menar Degmo Daar, talesperson Kriskommittén
Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet under 1800-talets senare hälft krympte avstånden mellan landets olika delar, ledde till stadsbildningar, accelererade industrialiseringen och tillväxten, förändrade människors levnadsmönster och livssyn. Den var resultatet av en medveten statlig investeringspolitik. Även valet att investera stort i vägtrafiken under efterkrigstiden var politiskt och det hade än mer genomgripande effekter. Det blev tidigt uppenbart att väginvesteringarna hade lett till ett ohållbart transportsystem. Trots det har det visat sig mycket svårt att ändra inriktning.
Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...
Fortfarande bygger vi städer som vi nästan alltid gjort nämligen utan större tanke på formen. Aningslöst placerar vi så mycket bebyggelse det någonsin är möjligt på platser där det för tillfället är lättast att komma fram och som ligger någorlunda nära till centrum i stan, enkelt räknat som fågelvägen.
