– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Regeringen beslutade den 23 januari i år att förelägga Kiruna kommun att upprätta och anta en detaljplan som möjliggör för gruvverksamhet. Det är första gången som regeringen förelägger en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse med hänvisning till plan- och bygglagen.
Save the date! Föreningens årsmöte kommer att hållas digitalt den 27 mars kl 17:00. I anslutning till detta planerar vi för ett event, även detta digitalt.
Det är också årsmöten på gång i lokalavdelningarna, varför det kommer vara många event i kalendern nu under våren som vid första anblick kanske ser ut som upprepningar – men det är det alltså inte. Väl mött!
På årets sista styrelsemöte utsåg vi ledamöterna Peter Lindroos, planeringsarkitekt med den egen firman Lindroos Arkitektur, och Cindy Lee, samhällsplanerare och beredskapssamordnare på Trafikverket, att särskilt arbeta tillsammans med er som är våra partners. Är din organisation inte partner, men intresserad av att bli? Eller kanske vill ni teckna en prenumeration på vår tidskrift? Välkomna att ta kontakt!
2010-talet har präglats av återkomsten av den täta staden med slutna kvarter. Motiven bakom är många: växande befolkning, önskan att minska bilismen, ”den urbana normen” som en livsstil och inte minst skattefattiga kommuner som behöver få intäkter för sin mark i centrala lägen. Men det finns många sätt att bygga kvartersstad och det är en stadsmodell som kräver professionell kunskap för att undvika de problem som den kan medföra.
Den tyska historikern Reinhard Koselleck förstår historien just som denna relation mellan erfarenhet och förväntan, mellan minnen och hopp. Är det inte precis där vi står nu? I ett Kosellecks erfarenhetsrum med vetskapen om hur det blev och blickande mot en horisont av förhoppningar - det som han kallar förväntanshorisont.
