Frihamnen i Göteborg (Vinnare)

Team: Älvstranden utveckling med Göteborgs stad.
Planeringsarkitekt FPR/MSA Hanna Areslätt, Arkitekt MSA Mia Edström (ansvariga), Jonas Uvdal, Jessica Segerlund, arkitekt SAR/MSA Kristoffer Nilsson, David Lethonen.

Sveriges arkitekters motivering

Frihamnen i Göteborg ska bli ”älvstad” med 20 000 boende och lika många arbetande 2035. Planprogrammet bygger på visionen att utnyttja det strategiska läget för att binda samman staden till en grön storstad kring älven.

En medborgardialog om stadsutvecklingsprogram för Frihamnen har på kort tid gjort visionen känd genom att idén om en bastu på kort tid byggts. Markanvisning med krav på låga hyror och en planprocess i dialog med exploatörerna är andra exempel på innovativa arbetssätt. Den första etappen med 1 000 bostäder ska stå klar till Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Arbetssättet uppmuntrar initiativ från både små och stora aktörer. Syftet är att stärka innovationsförmågan för att möta globalisering, segregation och klimatförändring. En särskild satsning görs i samarbete med industrin och högskolan på offentliga rum för vardagens möten och smarta transporter.

Juryns omdöme

När sjöfarten flyttar ut mot havet tar Göteborg chansen att göra älven till en tillgång för alla. I planarbetet med Frihamnen har Göteborgs stad utvecklat ett nytänkande arbetssätt för att bjuda in medborgarna, företagen och de kommunala förvaltningarna att samarbeta kring utvecklingen av en mer socialt och ekologiskt hållbar stad. Ett inspirerande föredöme.

Innerstaden i Karlshamn

Planering: Karlshamns kommun, stadsmiljöavdelningen: Arkitekterna SAR/MSA Emina Kovacic, Jonas Ronsby, Planeringsarkitekt MSA Jeanette Conradsson (ansvariga), Kerstin Olsson, arkitekt MSA Adam Laurin.

Nyréns Arkitektkontor (konsult): arkitekter SAR/MSA Ola Nilsson, Susanna Juhlin Glembrandt, planeringsarkitekt FPR/MSA Mats Jakobsson, Anna Birath (bebyggelseantikvarie).

Sveriges arkitekters motivering

Karlshamns innerstad är riksintresse för kulturmiljö. I mötet mellan barockens strikta rutnätsplan och platsens varierade topografi har en bebyggelse med stark rumslig identitet växt fram sedan planen antogs 1666.

För att förenkla bygglovgivning och uppmuntra till kompletteringar som är förenliga med riksintresset har kommunen låtit göra en Bevarande- och utvecklingsplan för innerstaden i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den omfattar en inventering och en värdering av arkitektonisk kvalitet och utvecklingspotential i samtliga kvarter och byggnader i innerstaden.

Planen visar på en föredömlig metod för att dra nytta av ett riksintresse utan att det blir ett hinder för utvecklingen. Genom att underlätta kommunens och länsstyrelsens avvägningar i bygglov utifrån en helhetsbedömning har planen möjliggjort nutida intressanta tillägg.

Södra Värtahamnen i Stockholm

Planering: Stockholms stads stadsbyggnadskontor: planeringsarkitekt FPR/MSA Malin Klåvus, Helena Ackelman (ansvariga/leaders), planeringsarkitekt FPR/MSA Klas Groth, planeringsarkitekt FPR/MSA Sofie Loftenius (Tengbom), arkitekt SAR/MSA Stefan Modig.
Exploateringskontoret: Ann-Christine Nyberg, Jens Edholm, Hillevi Jernberg, landskapsarkitekt LAR/MSA Emma Wirén.
Trafikkontoret: Sanna Tegnér.
Konsult: AIX Arkitekter, arkitekter SAR/MSA Mikael Uppling, Fredrik Ekerhult. Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, landskapsarkitekt LAR/MSA Anders Jönsson. Trivector Traffic, Malin Gibrand.

Sveriges arkitekters motivering

Södra Värtahamnen ska bli Stockholms nya entré från sjösidan. Här kommer 5 000 att bo och lika många att arbeta i en levande och variationsrik stadsmiljö 2030.

Området ligger mitt i det strategiska stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden som har målet att bli världens första klimatpositiva stadsdel. Miljöprogrammet för Södra Värtan bygger vidare på erfarenheter från tidigare etapper och fokuserar på passiv- och plushus, solenergi, energieffektiva transporter och slutna kretslopp för vatten, avfall och energi.

Detaljplanen för området utvecklas i två etapper utifrån en förstudie av stadsbyggnadsstrategin som anger slutna kvarter, mycket växtlighet och ett gatu- och parkstråk som kopplar området till innerstaden. Planstrukturen utvecklas nu i samverkan med de byggherrar som fått markanvisningar utifrån vad de bidrar med för att förverkliga miljö- och stadsbyggnadsmålen.

Vallastaden i Linköping

Planering: Linköping kommun, Linköpingsexpo. Team: Okidoki Arkitekter; arkitekter SAR/MSA Rickard Stark (områdesarkitekt), Martin Nordahl, Christina Silfverhielm. Samhällsbyggnadsnämnden: landskapsarkitekt MSA Fanny Wahlqvist, Magnus Liljedal, arkitekt MSA Magnus Hultegård, planeringsarkitekt MSA Erik Adolfsson, Lisa Zetterdahl, arkitekt SAR/MSA Mathias Hult, landskapsarkitekt MSA Liselott Johansson, Henrik Lamberthz (infrastruktur).
Tekniska verken: Gunnar Rydin
White landskap: Landskapsarkitekt LAR/MSA Linda Moström.

Sveriges arkitekters motivering

Vallastaden byggs vid Linköpings universitetscampus för att på sikt koppla det till centrum. 6000 boende ska bidra till stadens mål att vara koldioxidneutral 2025. Visionen är en blandad och levande stadsdel med en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö som uppmuntrar till möten och gör det lätt att leva miljösmart.

Stadsbyggnadsstrategin att låta en mångfald av aktörer bygga med blandade boendeformer i täta kvarter med små tomter togs fram i en arkitekttävling. Kommunen investerar i VA, energi, parker och gator som prioriterar cykel. Det har höjt området från C- till A-läge och satt igång bygget av etapp 1 med 400 lägenheter till en mässa hösten 2017.

Kommunens och byggherrarnas ömsesidiga åtaganden förhandlas i markanvisningar till delvis fasta priser. De sammanfattas i detaljplanens kvalitetsprogram och en checklista som följs upp i bygglovskedet före marköverlåtelsen.

Sala backe

Planering: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen.
Team: Arkitekt MSA Ulla Britt Wickström (ansvarig), Caroline Stigsdotter, landskapsarkitekt LAR/MSA Maija Tammela Arvidsson, Sofie Rosell Güler. Karl Ingelstam, Susanna Waldersten.

Sveriges arkitekters motivering

De östra stadsdelarna Årsta och Sala Backe kopplas ihop genom bostäder för 5 000 invånare till 2020 på en tidigare kraftledningsgata. Det ska bli en blandad, trygg, klimatsmart och levande stadsdel med kulturell mångfald.

Både små och stora byggherrar bjuds in att föreslå hur visionen kan gestaltas i en markanvisningsprocess med fokus på kvalitet. Förslagen poängsätts och de utvalda byggherrarna kommer tillsammans med kommunen överens om gemensamma gestaltningsprinciper, kriterier för kvalitet och hållbarhet samt anläggningar i detaljplanen. Ett kvalitets- och hållbarhetskontrakt för byggherrens ingår i köpeavtalet.

Sedan planprogrammet antogs 2011 har Uppsala tack vare nya arbetsprocesser och en ny organisation gått från 7 till 50 byggande aktörer. Det har utvecklats till en innovationsstrategi för att både öka takten och utbudet av kvalitet och hållbara boenden.