Hej Peter Eriksson, bostadsminister och miljöpartist! Nu ska det byggas mycket och snabbt, men vi måste också bygga med kvalitet. Ni arbetar just nu med att ta fram en nationell arkitekturpolicy, kan du berätta något om innehållet?

Nej, inte i nuläget. Det är ett hett ämne så det kommer säkert bli mycket diskussion när den kommer 31 maj. Vår förhoppning är att den ska kunna bidra till att föra diskussionen framåt vad det gäller byggarnas och arkitekternas ansvar. Ett problem vi har idag är att arkitekten inte är i centrum i planeringsprocessen. De har väldigt stor betydelse både för det sociala och miljömässiga.

Vem måste lämna plats i planeringsprocessen?

Byggindustrin och byggherrarna. Det finns en risk att man missar viktiga aspekter om man inte har det arkitektoniska perspektivet. Jag håller just nu mycket på med materialfrågan, där ser vi att miljöaspekter påverkas mycket. Särskilt nu när de flesta hus inte har så stora driftsutsläpp så blir själva byggprocessen en större och större del av en byggnads livscykelutsläpp. Då blir materialen och hur man bygger, om man spränger tillexempel, helt avgörande för vad ett projekt får för utsläpp. På den kommunala sidan så går man ibland onödigt långt i sin detaljplanering, istället för att låta byggherren och de som driver projekten göra lokala anpassningar.

Hur går diskussionen kring industriellt byggande?

Prefabricerat kommer att vara en växande del i branschen, idag är det kanske bara 10% men det kommer att växa. Vi vill minska hinder och har gett i uppdrag till Boverket att ta fram bedömningsmodeller för typgodkända hus. Om man har fått ett hus godkänt i en kommun så ska det sen kunna byggas i alla kommuner. Det kommer finnas möjlighet att certifiera ett hus och då är det godkänt i hela Sverige. Det ska underlätta för en industriell produktion och få ner kostnaderna. För höga kostnader är ett problem som vi har idag.

Hur ser ni på kvalitetsaspekten när något kopieras över hela landet?

Det blir kopiering, men det finns också designfrågor som man kan göra utöver det. Hus som byggdes på 1920 och 30-talet är kult idag och de ser nästan likadana ut allihopa. Så det behöver inte vara negativt att de ser likadana ut när de sätts upp i olika orter. Ett problem är att det är lite för roligt för alla aktörer att vara med och pilla i olika aspekter, det slutar med att det blir lite onödigt dyrt ibland. Det ska därför finnas typgodkända bostäder som kan serieproduceras och därmed få ner kostnaderna.

Hur kan en Arkitekturpolicy vara ett stöd till hela Sverige med vittskilda förutsättningar, både kommuner med stor tillväxt och avvecklingsorter?

Där det finns en stor efterfrågan på bostäder är där vi kommer att bygga i första hand. Det kommer att vara i städerna, universitetsorterna och regionala centra. Intressant är att 240 av våra 290 kommuner säger att de har bostadsbrist, så det gäller en stor del av landet. I min egen hemkommun Kalix är det 1000 personer i bostadskö.

I många av våra mindre kommunerna så har man inte trott att det skulle bli brist och inte varit beredda. Många gånger har kommunerna haft en avvaktande inställning och även personal utan vana vid att ta fram nya detaljplaner och driva dessa processerna. Det har gjort att det tagit mycket längre tid än vad det borde. Det är en helt ny generation som sitter på dessa poster och som aldrig gjort detta innan.

När ni pratar om att bygga nya städer, menar ni då en satsning på de städer och stadskärnor som vi har eller att helt nya städer ska etableras?

Det kan bli både och. Kan vara en ort som vill bli större eller helt nya städer. Det är bra om man kan hitta platser med god infrastruktur. Det måste också finnas folk som vill bygga. Regeringen kan inte bestämma det, det måste finnas kommuner, markägare och exploatörer som är intresserade.

Vilka verktyg kan ni ge från regeringens sida?

Vi håller på att kolla på det, vad som är nästa steg i en förhandlingsprocess. Vi kan titta lite på Sverigeförhandlingen som har haft en morot med 50 000kr per lägenhet och spårens dragning. Man kan tänka sig att det handlar om en pott med pengar, flytta ut statliga myndigheter, nyttjande av statlig mark m.m. Om vi ska göra det så ska vi bygga riktiga städer, inte förorter med bara bostäder. Det måste handla om i alla fall 10–20 000 bostäder för att det ska bli av.

Kan bostäder ses som ett riksintresse när vi nu behöver bygga så mycket?

Länsstyrelsen är de som ska hålla ihop alla statlig intressen, det funkar inte alltid 100%, men lagenligt så är det så. Vi har nu gett nya instruktioner till länsstyrelserna, en slags prioritering som vi ger för första gången, de ska arbeta för att det byggs bostäder. De ska så klart att ta hänsyn till alla riksintressen och lagar men de har också i sin uppgift att se till att det byggs bostäder. I praktiken måste de vara mer aktiva, det räcker inte att sitta och vänta på samma sätt som tidigare. Vi har också en proposition som ligger hos riksdagen om att kommuner ska kunna kräva ett förhandsbesked av länsstyrelsen. Om kommunerna i förväg ber om ett beslut från länsstyrelsen så blir de också tvungna att diskutera vad som kan göra istället om det inte var riktigt bra. Länsstyrelsens roll är på väg att ändras, det är något vi har drivit och tror kommer att göra skillnad.

Vad betyder ett förhandsbesked i ett senare skede?

Har man fått ett positivt förhandsbesked och följt det så kan länsstyrelsen rimligtvis inte gå mot det sen.

Runt om i landet skiljer arbetssätten åt ganska mycket och hur man tillämpar de lagar som styr byggandet. Hur kan regeringen komma åt detta som verkligen verkar spela roll för hur och vad som byggs?

Vi jobbar mycket nu med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Det finns idag inget system som gör att det hänger ihop med alla aktörer. Där alla kan prata med varandra i detaljplaneprocessen och kan skicka handlingar till varandra direkt. Detta är min stora uppgift just nu. Vi har gett uppdrag till boverket och lantmäteriet att ta fram standarder som gäller hela detaljplaneprocessen. I nästa steg ska vi se till att de implementeras överallt. Då kommer vi att få en mycket effektivare process.

Hur hanteras demokratiaspekten i snabbare och effektivare processer?

Det är ett viktigt kvalitetsperspektiv att få med medborgarna syn i rätt skede. Det ska vara enkelt och tydligt att lämna in sina synpunkter.

Är byggemenskaper/egnahemsbyggande något ni vill främja?

Det vore roligt att främja men det som är akut är att vi måste bygga mycket bostäder. Nu har vi kommit upp i en nivå på 60-70 000 bostäder per år, det vore roligt om vi kunde hålla den.

Den andra sidan är att vi behöver använda det befintliga beståndet bättre. Det handlar om att underlätta och skapa system för människor att hyra ut dela av sitt hem. I en del villaområden har man börjat stycka av stora tomter. Fantastiskt bra om man genom en mindre ombyggnation kan få in en lägenhet i villan och på det sättet få betalt för en stor del av kostnaden för huset. Vi har gett stadskontoret i uppdrag att utreda hur vi kan gynna detta på olika sätt. De är fria att titta på både skatter, rotavdrag och annat man kan tänka sig.

Det finns exempel från andra länder där experimentellt byggande görs genom zoner där stat/kommun har beviljat omfattande undantag från regelverk. Hur resonerar man i Sverige?

Vi har diskuterat om vi skulle införa ett regelsystem utanför allting, men det har inte landat än så länge. Vi har däremot dragit igång en stor utredning om att se över hela byggregelsystemet. Det är denna mandatperiodens största utredning, handlar om 10 miljoner om året för att göra utredningen. Vi hoppas att det ska leda till att regelsystemet blir tydligare och mer transparant, och ibland enklare också.

Särkrav har drivit kommunernas hållbarhetsarbete i många fall. Hur ser ni på dem?

Det går att ställa krav på andra sätt, till exempel om man bygger i egen regi eller gör upphandlingar. Vi har inga förslag att förändra det nu, förutom att man ska kunna få typgodkända hus som ska kunna byggas över hela landet.

Alla har inte möjlighet att köpa nyproducerade lägenheter. Har ni funderat över krav på allmännyttan och tillexempel social housing?

Vi har haft mycket diskussioner kring stödprojekt och hur vi ska utforma dem. Jag tycker att allmännyttan måste ta ett socialt ansvar. Man gick för långt i de föregående regeringarna när man definierade bort ett socialt ansvar och sa att det är en ren affärsverksamhet. Det är uppenbart nu att man måste komma tillbaks till att allmännyttan ser till att det byggs och att det finns bra bostäder till rimliga kostnader. Kraven på att man ska ha inkomst på tre till fyra gånger hyran för att få en lägenhet är helt orimligt. Jag tror det finns ett starkare stöd i Sverige för en allmännytta med socialt ansvar än för social housing med särskilda hus för de som är fattiga.