”Hur får du din middag? Så lyder ekonomins grundläggande fråga”, skriver Katrine Marçal i den mycket underhållande Vem lagade Adam Smiths middag? En berättelse om kvinnor och ekonomi (1). Enligt Marçal har ekonomi länge beskrivits som ”vetenskapen om hur man konserverar kärlek”. Men att det står ett bröd (nybakat, från det lokala surdegsbageriet) och väntar hemma på köksbänken beror inte på bagarens kärlek till sina medmänniskor, utan på ett egenintresse som tar sig uttryck i en strävan efter ekonomisk vinst. Adam Smith menade därför att det inte är kärlek, utan själviskhet som får samhället att fungera och som gör att den berömda ”osynliga handen” får hjulen att snurra. Den klassiska ekonomin förklarar så varför bagaren bakar surdegsbrödet. Men det var någon annan – en vän, en partner eller ett barn – som köpte det åt oss på vägen hem när vi var upptagna med ”riktigt” arbete. Ur ett feministiskt perspektiv innebär Smiths ekonomiska logik ett osynliggörande av en stor del av människans arbete. Som Silvia Federici konstaterar i Wages Against Housework från 1975, så har osynliggörandet av kärlek och obetalt arbete traditionellt sett skett inom hemmets fyra väggar. Gränserna för ”den privata sfären” sammanfaller ofta med gränserna för vad vi vill reglera genom planering och ekonomi.

På årets Arkitekturgala belönades Fredrik Gertten och Leilani Farha med Sveriges Arkitekters kritikerpris för dokumentärfilmen Push (som visades i flera av FFS:s lokalföreningar). I Push får vi följa Farha, som i egenskap av FN-rapportör för bostadsfrågor reser runt i världen och kartlägger hur rätten till bostad urholkas på den globala marknaden. I Sverige granskar hon hur det multinationella investmentbolaget Blackstone med målmedvetenhet köpt upp stora delar av miljonprogrammets flerbostadssegment runt om i landet. Blackstones affärsmodell är, som Momodou Malcolm Jallow beskriver i en skriftlig fråga till bostadsminister Per Bolund, ”att köpa upp hela bostadsområden, renovera lägenheterna och höja hyrorna kraftigt. De hyresgäster som inte klarar av att betala de högre hyrorna tvingas flytta.” (2). Försäljningar av hela bostadsområden med efterföljande ”renovräkningar” innebär en finansialisering av bostäderna. Genom att de (eftersatta) hyresrätterna kommodifieras blir de en tillgång som kan delas upp, säljas av och användas som säkerhet på de globala finansiella marknaderna. Den moderna kapitalismen orsakar ”omvälvningar”, för att låna ett begrepp från den nya generationen entreprenörer i Silicon Valley. Och kommodifieringen av boende får konsekvenser inte bara för våra boendemiljöer utan även för våra försörjningsmöjligheter och genom detta för hur brödet hamnade (eller inte hamnade) på köksbordet.

Under Corona-krisen ökar klyftorna mellan fattiga och rika, mellan de med ett hem som går att jobba ifrån och ett jobb som tillåter det och de som jobbar skift, på plats, och med sin kropp som insats infinner sig på sitt arbete. Osäkerheterna kring marknadens villkor är större, och de generella rättvisefrågorna kompliceras, förstärks och utmanas av nya förutsättningar. För handeln: Vi har sedan mars månad sett citykärnor på knäna, men blomstrande närservice i bostadsområden. Med det digitaliseringens jättesprång som skett samtidigt, kommer trenden att vara bestående, även när den fysisksociala distanseringen har upphört? Vilka konsekvenser får det på utträngningseffekter inom bostadsområden och vilka verktyg behöver vi för att fånga upp möjligheter och motverka oönskade effekter? Bostäder: Kan den landsbygdens och det rumsligt obundna arbetslivets blomstring som under 80- och 90-talen förutspåddes bli en konsekvens av digitalisering (något som trender hittills visat på motsatt effekt av) nu att realiseras? Vilken utveckling eftersträvar vi och vad är planerarens roll i detta? Transporter: Kommer bilförsäljningen att fortsatt öka, och vilka komplement till kapacitetsstark kollektivtrafik kan accelereras av Mobility as a service i den fysisksociala distansieringens tidevarv? Kan det nya lokala motverka effekterna av stadsutglesning och bilismens uppsving? Förändringsprocesser accelererade av Corona-krisens ”omvälvande” effekt förstärker behovet av planerarens förmåga att tänka genomförande, i en sedan decennier allt mer avreglerad marknad.

Som (tillämpat) kunskapsområde kan planering – i likhet med ekonomi – hjälpa oss att förstå komplicerade stadsomvandlingsprocesser. Dessutom kan planering vara ett sätt att synliggöra att dessa processer inte orsakas av någon obeveklig naturkraft, utan av beslut fattade av aktörer som kan identifieras och vid behov hållas ansvariga för sitt agerande. Med synliggörande möjliggörs handling, det vill säga möjligheten att utveckla styrning mot en annan typ av framtid. Genom att som planerare utveckla och fördjupa vår förståelse för marknadens villkor ökar därmed vår förmåga att styra mot portalparagrafen i PBL:

” …att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö...”

Sommarens nummer handlar om kunskapen om de ekonomiska mekanismer som utgör förutsättningarna för planeringens genomförbarhet. Med ett antal exempel vill vi fortsätta det samtal som påbörjades under föregående vinternummer, på tema Upphandling: Hur kan planeraren mogna in i en kunskap som är bred nog att kunna ta sig an ett ledarskap? Artiklarna utforskar att förändring sker (om förändrad markpolitik och markägoförhållanden av Sherif Zakhour och Jonathan Metzger), hur förändringen påverkar stadens morfologi (Karin Grundströms artikel om staket och stängsel) samt vad som kan skapa nya förutsättningar: i Elin Blumes artikel om träffsäkra beräkningar av bostadsbehov samt Ulrika K Jansons artikel om systematisk styrningsutveckling baserad på kunskap om byggaktörers olika förutsättningar och utrymme på den ekonomiska spelplanen. Vi har även bjudit in Tatjana Joksimovic och Staffan Lorentz att utmana våra lokalföreningar med frågor om pengar. Under rubriken Aktuellt skriver Linus Johnson om detaljplanen Gruvstadspark i Kiruna, Lena Fält om utträngningseffekter i Accra och Mats Lundström om en äldrevänlig planering för alla. Alarik Von Hofsten och Fredrik Drotte formulerar i en debattartikel möjligheter i den nya fysisksociala distansieringens vardag. Och efter denna ledare följer en krönika från vår nya ordförande, Charlotta Fredriksson, samt en presentation av Föreningen för samhällsplanerings nya styrelsemedlemmar. Varmt välkomna till FFS ledning!

Med ovanstående artiklar fortsätter vi därmed den djupt politiska diskussionen om vem samhällsplaneraren kan vara, hur vi ska agera, och den framtid som vi siktar mot. Vad är det som ska bättre synas, höras och vilka är de modeller som bättre fångar det kärleksarbete som är det stora samhällsbygget?

Sara Widås och Helen Runting

Chefredaktörer

Noter

1. Katrine Marçal. Vem lagade Adam Smiths middag? En berättelse om kvinnor och ekonomi. Stockholm: Mondial, 2020.

2. Momodou Malcolm Jallow. ”Kritiken från FN:s rapportör för bostadsfrågor: Skriftlig fråga 2019/20:243” (23 oktober, 2019).