Ledare: Hur skapas kunskap?

Nu såg jag dem till slut, de där första gråa hårstråna som så tydligt påminner mig om åldrandets process. Förändringen blir så svart/vit att det inte går att bortse från den. Jag gillar förändring. Det borde innebära att det har hänt mer i mitt liv nu än tidigare, och inte minst borde det väl innebära att jag har blivit lite klokare. För det blir man väl när man åldras? Eller åldras kunskapen med mig och slutar med att den bara ligger till grund för konserverande normer? Och i så fall, hur kan jag göra för att motverka en sådan stagnation och istället fortsätta utvecklas? Jag borde ju rimligen ge mig på att fortsätta skapa ny kunskap. Men här blir det också lite knepigare, hur skapas kunskap? Ja en sak är säker, det finns väldigt många olika sätt att se på kunskapsbyggande. 

I det här numret har vi försökt angripa temat Kunskap genom ett antal frågeställningar, exempelvis Hur ser metoderna ut för att skapa kunskap, Hur ska vi se på kunskap mellan professionella och lekmän samt Vilken kunskap kännetecknar våra olika professioner, för att nämna några. Alltihop har vi paketerat genom ett antal spännande exempel, såsom workshopmetodik med nya feministiska förtecken av Ulrika Gunnarson-Östling och Sanna Findahl, eller det allt mer vanligt förekommande fenomenet att betrakta staden som ett laboratorium som i fallet Norrby studerat av Heiti Ernits och Karl Persson de Fine Licht på SP. Vi har även rådfrågat Christer Larsson om hur det går till när akademi, näringsliv och ideella krafter bygger prisbelönt kunskap tillsammans. Och vi riktar blicken bakåt i tiden för att lära av 20-talets stadsbyggnadsideal i fallet Radburn, New Jersey. Vi vill helt enkelt ta med er på en resa mellan det som Aristoteles beskrev som Episteme VETANDET (vetenskaplig-teoretisk kunskap), Techne KUNNANDET (Praktisk-produktiv kunskap) och Fronesis KLOKHETEN som närmast kan sägas vara det kritiska tänkandet i mellan­mänskliga frågor. 

Den här gången har vi dessutom en något annorlunda struktur på temat. Som ni kommer märka har vi kastat om de olika huvudrubrikerna. Vår förhoppning är att det ska göra temat mer integrerat i helheten. Kanske aningens mer sammanhållet, oavsett om det är en Aktuell plan eller ett mer vetenskapligt bidrag så tror vi att de mår bra av större närhet. Hör gärna av er om vad ni tycker om nya ordningen. En sak är förstås kvar i sin vanliga form, vi fortsätteratt ge all plats som behövs till debatter. Och på tal om det, fortsätt höra av er, jag vet att ni vet nått som jag inte vet. 

/Björn