I Göteborg har kommunen under flera år arbetat aktivt med barnkonsekvensanalyser (BKA) och sociala konsekvensanalyser (SKA). Med utgångspunkt i de erfarenheterna beskriver här Ulrika Lundquist, vid Göteborgs stad, hur arbetet fortskrider och ständigt utvecklas för att kunna konkretiseras, prövas och utvärderas. För som Lundquist uttrycker det - Det finns inga enkla lösningar och svar, men vi måste ändå våga agera!
Ulrika Lundquist är arkitekt och processledare för Fokusområde 4, Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.
Introduktion
Skillnaderna i människors hälsa och livsvillkor ökar. Det är inga nyheter och bland annat visar rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2014) på hur det faktiskt ser ut när vi jämför områden och stadsdelar i Göteborg. Förväntad medellivslängd kan skilja sig så mycket åt som 7,5 år för kvinnor och 9 år för män beroende på var i Göteborg du bor.
Göteborg måste helt enkelt arbeta för att minska segregation och för att utjämna skillnader.
Det vi koncentrerar oss på nu i Göteborg är barnkonsekvensanalyser och sociala konsekvensanalyser och ett uppdrag som kallas Fokusområde 4 inom Jämlikt Göteborg.
Analysmodeller
För cirka fyra år sedan skrev Lisa Wistrand här i tidskriften Plan om Göteborgs Stads modell för social konsekvensanalys. Då var verktygen för barnkonsekvensanalys (BKA) och social konsekvensanalys (SKA) nyligen introducerade i staden. Sedan dess har modellerna hunnit bli både implementerade, använda och utvärderade i flera omgångar. De används på olika sätt och i olika skeden i planeringsprocesser. De har, förutom att lyfta de sociala aspekterna, även underlättat för större samverkan och berett plats för ett lokalt befolkningsperspektiv som framförallt representanter från stadsdelsförvaltningarna bär in i den fysiska planeringen.
Barnkonsekvensanalysen (BKA) togs fram av Nätverket Barn och unga i fysisk planering i Göteborgs Stad. Barnkonsekvensanalyser görs för att utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i stadsutvecklingen och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika planeringsskeden.
Matrisen är ett verktyg för att göra en SKB, den är uppdelad i skalnivå från byggnad och plats till region –varje liten förändring påverkar hela staden och hela staden påverkar varje plats. Som ett pedagogiskt hjälpmedel har matrisen tryckts upp på stora mattor. Foto: Ulrika Lundquist
Samtidigt med BKA utvecklades också social konsekvensanalys (SKA) i samverkan mellan bland annat stadsbyggnadskontoret och S2020. Den här modellen används för att få ökad kunskap om en plats och för att identifiera viktiga sociala frågor som måste tas om hand i ett planarbete och hjälper till att ta fram mål och förslag på förändring. Dessutom är BKA/SKA verktyg för att göra konsekvensbeskrivningar av förslag som tagits fram.
I modellerna lyfts ett antal aspekter och det är också de som på sätt och vis kan fungera som definition av vad social hållbarhet innebär i det här sammanhanget:
Sammanhållen stad
Här handlar det om att motverka segregation, länka ihop och överbrygga barriärer – fysiska men även mentala barriärer, det vill säga våra uppfattningar om andra människor och sociala barriärer som grupp- och klasstillhörighet. Upplevelsen av barriärer skiljer sig naturligtvis åt beroende på vem du är – ett barn upplever till exempel en trafikerad gata annorlunda och är mer platsbunden än en vuxen.
Samspel
Det vi ser på här är olika sätt att skapa förutsättningar för samspel: att skapa platser för möten, för lek, lärande, rekreation, kultur, idrott, stråk och trygghet. Det är också viktigt att se hur vi kan skapa platser där vi ser och träffar de människor vi vanligtvis inte möter.
Vardagsliv
Vad underlättar vardagen, gör den möjlig? Det är bland annat tillgång skola, förskola och service av olika slag. Men också det som underlättar delaktighet och barns rörelsefrihet. Det handlar till exempel om att platser ska vara trygga så att människor ska vilja röra sig ute, men också om kollektivtrafik som ger jämlik tillgänglighet till stadens resurser.
Identitet
Här handlar det både om människans och platsens identitet och samspelet där emellan. Hur påverkas jag av miljön jag har tillgång till? En miljö som är trivsam, väl gestaltad och omhändertagen visar att även jag är betydelsefull. Att kunna läsa och förstå omgivningens historia och sammanhang är en annan aspekt på temat.
Hälsa och säkerhet
Hälsa handlar om så mycket och är kopplat till livsvillkoren rent generellt. Ur ett folkhälsoperspektiv måste det finnas möjlighet att aktivt kunna röra sig genom att gå och cykla. Det handlar också om saker som luft och buller, hur påverkar bullriga miljöer samspel mellan människor och hälsan? Här är barn extra känsliga eftersom deras kroppar är mer utsatta för dåligt luft och buller och de flesta normer för detta utgår från ett vuxet perspektiv. Barns möjlighet till rörelsefrihet och dagens planeringsideal med tät kvartersstad med biltrafik på alla gator och är en aktuell målkonflikt som ofta kommer upp i analyserna.
Barnkonsekvensanalyser görs för att utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i stadsutvecklingen och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika planeringsskeden.
Foto: Ulrika Lundquist
Så arbetar vi med analyserna
Rent konkret arbetar vi utifrån dessa frågor när vi använder matriserna som stöd i analysarbetet genom hela processen. Matrisen är uppdelad i skalnivå från byggnad och plats till region – varje liten förändring påverkar hela staden och hela staden påverkar varje plats. Som ett pedagogiskt hjälpmedel har vi också tryckt upp stora mattor med matriserna. Mattorna underlättar förståelse för verktygen men det har också visat sig att när vi gör delar av analysarbetet rent fysiskt på mattan skapas förutsättningar för ett samtal där invanda maktstrukturer och roller sätts åt sidan. Samtalen får en ny kvalitet.
En viktig aspekt med både BKA och SKA är att få ett gemensamt språk och en systematik i arbetet. Samverkan är grunden. Alla förvaltningar som är delaktiga i en planprocess förväntas ta ansvar för att i ett tidigt skede ta reda på vilka frågor som är relevanta utifrån respektive uppdrag och expertområde och ta med dem in i processen. När en arbetsgrupp träffas går det då snabbt att få en bild av vad som är viktigast att fokusera på och verktygen blir ett sätt att underlätta fortsatt dialog.
När SKA och BKA utvärderades under sommaren 2015 konstaterades att det är en bra metod för att jobba med frågorna men att det är svårt att se vilket genomslag arbetet får i de enskilda planerna. Det är också generellt sett komplicerat att mäta sociala effekter på kort sikt. Man såg också att det finns målkonflikter som inte i tillräcklig utsträckning kommer upp till ytan eller konfronteras med varandra. Det sociala perspektivet konkurrerar, och väger ofta lätt, med en mängd andra utmaningar som måste lösas i planeringsarbetet.
Politiska mål: Jämlikt Göteborg -skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer
Nu gör vi ytterligare en kraftsamling med arbetet med social hållbarhet inom staden i och med ett uppdrag som kallas Jämlikt Göteborg- hela staden socialt hållbar. Det utgår från det första budgetmålet i stadens budget:
”Göteborg ska vara en jämlik stad. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska…”
Social resursförvaltning är, som det kallas, processägare för budgetmålet och de har tagit hjälp av fyra förvaltningschefer som ansvarar för var sitt av följande fokusområden.
Ge varje barn en god start i livet.
- Ge barn fortsatt goda förutsättningar genomskolåren.
- Skapa förutsättningar för arbete.
- Skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer.
Stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer är fokusledare för Fokusområde 4 som bland annat handlar om hur vi kan minska boendesegregationen, öka bostadsbyggandet, planera för hälsofrämjande närmiljöer och berör stadens alla invånare.
Detta är ett långsiktigt och stadenövergripande arbete. Det ligger i kärnuppdragen för ett stort antal aktörer, både offentliga och privata, att arbeta med frågor som är bärande för social hållbarhet. Arbetet med fokusområdet ska skapa ökad intensitet i detta och tydligare målfokusering. Alla aktörer inom stadsutvecklingen behöver engagera sig för en mer socialt hållbar stad. Samverkan och gemensamt ansvar är avgörande för ett gott resultat. Därför utvecklar vi även samverkan med både privata aktörer och civilsamhället.
För att kunna starta nya samt utveckla och växla upp redan pågående processer utgår arbetet från tre grundpelare:
- Prioritering och gemensamt ansvar.
- Ökad kunskap/lärande organisation
- Inkluderande stadsbyggnadsprocess.
Arbetet ska bygga på en väl grundad analys och de slutsatser och åtgärder eller förslag som analysen leder till. Analyserna ska säkerställa en prioritering och kraftsamling så att fokus och resurser, både vad gäller stadens och andra aktörers satsningar, hamnar på de projekt och de åtgärder som gör skillnad för att skapa en mer jämlik stad.
Det är komplexa utmaningar som kräver nya metoder och ny syn på ledar- och medarbetarskap. Vi måste lära under vägen när vi analyserar problemen och letar efter lösningarna. Därför måste vi också flytta perspektiven för att kunna reda ut vad som är viktigast att prioritera – fokus ska vara på vad som ska uppnås. Vi ska mäta och utvärdera för att lära och se att vi går åt rätt håll och behöver hitta lämpliga indikatorer för detta.
Vi gör mycket, men måste göra mer
I Sverige, och i Göteborg, gör vi redan mycket för en hållbar utveckling. Det har även konstaterats av utomstående, till exempel av Sir Michael Marmot som är författare till boken Closing the Gap in a Generation (2008) Men som Marmot också säger: vi måste göra mer, göra bättre.
Det är en svår samhällsutmaning vi står inför. Vi kommer behöva arbeta på nya sätt för att ta oss an dessa komplexa frågor. Vi kommer behöva vara modiga, våga pröva nya vägar, utvärdera och lära av det vi gjort för att kunna ta ett steg till. Inte tro att det finns enkla lösningar och svar men ändå våga agera. Och för att kunna göra det behöver vi tänka tillsammans. Det är staden som är segregerad, inte olika stadsdelar och ska vi utjämna skillnader i livsvillkor finns lösningarna inte i vissa delar av staden utan i hela Göteborg.
Ulrika Lundquist
