Välkommen till vuxenvärlden institutionen för fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola!

Det här är ett specialnummer i tidskriften PLAN med anledning att institutionen för fysisk planering fyller 30 år i år. En födelsedag som i dag ofta betyder att ungdomstiden anses vara över och att man plötsligt befinner sig på den vidsträckta platå som kan kallas medelåldern med allt vad det förpliktar (nåja, många skulle nog hävda att man måste vänta 10 år innan man kommer dit). Unga vuxna är en kategorisering som brukar betyda de mellan 18 och 28, det finns andra sätt att definiera åldrar men i allmänhet så anser nog flesta att fylla trettio är en riktig milstolpe och ungdomen lämnas definitivt bakom.

Blekinge Tekniska Högskola (BTH) är en generation av nyblivna vuxna dvs. “unga” högre lärosäten i Sverige. Unga högskolor och universitet som har format och byggt upp nya utbildnings- och forskningsmiljöer, vilket naturligtvis är sammankopplat med friheter såsom snabba beslutsvägar, men också med många utmaningar. När man är verksam som lärare och forskare på en ung högskola, så erfar man ganska snabbt att man inte kan luta sig mot den kontinuitet och stabilitet som äldre lärosäten besitter (“vi vet precis - så här har vi gjort under tjugo år och det fungerar!”), men inte heller det rykte och den legitimitet som de åtnjuter (“ni kan lita på oss- vi har producerat god forskning under 100 år!”). Att vara verksam på ett ungt lärosäte som BTH betyder att man hela tiden måste engagera sig i att skapa rutiner och processer, men också kontinuerligt hävda att “vi kan minsann också”, eller som tidigare prefekt för institutionen, Eva Öresjö, säger i en artikel i detta nummer: “man måste blåsa upp sig som en groda, men också se till att leverera”. Att se till att kontinuerligt leverera har dock varit nyckeln till mycket av den framgång som institutionen har åtnjutit sedan starten.

Fysplan växer upp

Utbildningen i Fysisk planering var på många vis ett önskat barn när den tog sina första stapplande steg 1989, sprunget ur en akut brist på planerare som kunde ta sig an den nya plan och bygglagen (PBL) som kommit två år tidigare. Arkitekternas intresse för planering hade svalnat under 1980-talet i sökandet efter det som man ansåg vara till arkitekturens kärna, formen, och den nya lagen byggde på att det fanns kommunala tjänstepersoner som var kunniga i lagtext, process och gestaltning. Utbildningen i fysisk planering var således ett väldigt konkret svar på ett svenskt arbetsmarknadsproblem. Att den hamnade i Karlskrona var till stor del Gösta Blüchers förtjänst.

Institutionen såg till att tidigt leverera duktiga planerare som direkt kunde sättas i arbete- och visat sig vara kompetenta för en bred repertoar av arbetsuppgifter. När vi jagade alumner för att medverka i detta specialnummer var det väldigt roligt att ta del av bredden av områden som de var verksamma inom och de ansvar som de uppbar, alltifrån stadsbyggnadschef på kommun, forskare och lärare på högskola och expert på regeringskansli till affärsutvecklare på ett stort konsultbolag och uppdragsansvarig på statlig myndighet. Den gängse, och ibland slentrianmässiga, uppfattningen att våra alumner enbart arbetar som planhandläggare på en kommun kom direkt på skam. Institutionens alumner har onekligen satt ett bestående avtryck i den svenska planerarsfären, vilket egentligen är en fantastisk bedrift för en såpass liten och ung högskola! Grattis! Alumnernas intressanta spaningar om framtida planeringsutmaningar kan ni ta del av lite här och var i detta nummer.

Att det rådde stor entusiasm och beslutsamhet kring institutionens utveckling under det initiala uppbyggnadsskedet vittnar professorerna emeriti Eva Öresjö och Anders Törnqvist om i ett samtal kring uppbyggnaden av institutionen som återges i artikeln “Vi hade roligt men vi slet också hårt”. När institutionen vuxit till sig med en bredare repertoar medarbetare och i samband med bolognifieringen av utbildningen följde en tid av många diskussioner om ämnets innehåll och inriktning. I det gemensamma formandet av kompassriktningen på institutionen präglades det - och präglas fortfarande - av intensiva diskussioner kring vilka disciplinära perspektiv som ska äga tolkningsföreträdet och sätta agendan för både utbildning och forskning. Dessa diskussioner - kring vilka planerarroller vi ska utbilda för och utifrån vilka perspektiv vi ska ta oss an forskning om planering - menar vi är nödvändiga och produktiva för ämnets och institutionens utveckling. Men, diskussioner kan naturligtvis vara olika mycket konstruktiva och framåtsyftande. De svårigheter som vi stundtals har erfarit kan nog i mångt och mycket härledas till att vi har saknat ett gemensamt språk att samtala på. För att lite dra det till sin spets kan man säga att det diskuterades - och diskuteras fortfarande - intensivt om vilka praktiska färdigheter som ska prägla utbildningen. Ska det vara en betoning på färdigheter i gestaltning (konstnärlighet) eller färdigheter gällande exempelvis tillämpning av plan och bygglag och miljöbalk? Det rådde - och råder fortfarande - också stora diskussioner kring olika vetenskapsområden och hur de kan göras relevanta för både utbildning och forskning i fysisk planering, men också om betydelsen av praktiska färdigheter å ena sidan och ett vetenskapligt förhållningssätt å andra sidan. Två artiklar i detta nummer lyfter fram olika ståndpunkter kring utbildningens innehåll och mål. Karl Bergman (docent i historia och lektor mellan 2007 och 2015) lyfter fram betydelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt för fysiska planerare, inte minst för att bidra till professionens utveckling, i artikeln “Praktik, profession och vetenskapligt kritiskt tänkande”. Thomas Hellqvist (arkitekt och gästprofessor mellan 2006 och 2015) och Katinka Schartau (arkitekt och nuvarande lektor) resonerar i artikeln “Att undervisa planeringsarkitekter i gestaltning” kring betydelsen av färdigheter i gestaltning för att kunna iscensätta en kreativ planeringsprocess och en mer skapande yrkesroll.

Just nu på fysplan

Dessa kollegiala diskussioner som omnämns ovan och som vi menar är produktiva för utvecklingen av ämnet görs ju också mot bakgrund av det sammanhang som fysiska planerare verkar i förändras och de perspektiv och empiriska exempel som lyfts fram i undervisningen och forskningen måste därmed hänga med. “Att vara vuxen” innebär, med andra ord, att institutionen måste ta ansvar för att göra sig relevant som en samtida utbildnings- och forskningsinstitution. Det betyder också att om institutionen startade som ett svar på ett svenskt arbetsmarknadsproblem kopplat till en ny plan och bygglagstiftning, måste vi fortsätta att leverera nya och adekvata svar på samtida planeringsutmaningar och behov av nya kompetenser, men också blicka längre och göra oss relevanta på den internationella forskningsscenen, liksom för andra uppdrag. Att vi var medarrangörer till AESOP:s (Association of European Schools of Planning) årliga internationella kongress i Göteborg 2018 med cirka 1000 delegater var en viktig milstolpe för oss själva i påbörjandet av den resan. I oktober 2019 arrangerade forskningsprojektet urbanHIST under ledning av professor Abdellah Abarkan och projektets doktorander en internationell konferens i Stockholm på temat “Interpreting 20th century urbanism”. Vi samarbetar också med institutionen för teknik och estetik på BTH i genomförandet av det internationella symposiet “Digital Urbanism” som äger rum i Karlshamn i 14–15 november 2019. Symposiet tar sig an frågor kring hur stadslivet påverkas av teknologiska förändringar och inflödet av digitala metoder.

När det kommer till förändringar beträffande de sammanhang som fysiska planerare verkar i, kan man nog påstå utan att anklagas för att överdriva, att dessa varit ganska så omfattande sedan starten 1989. Till exempel så har relationen mellan offentliga och privata aktörer förändrats ganska så kraftigt, och samtida fenomen som entreprenörsplanering, “soft spaces” planering och kollaborativ planering kräver att många fysiska planerare måste orientera sig i ett ganska så svårnavigerat landskap av samverkansprocesser mellan många olika typer av aktörer, och det är inte helt självklart hur man som kommunala planerare kan vidhålla och förespråka offentliga intressen i dessa processer. Samtidigt har värden som rättvisa, jämlikhet och delaktighet i stads- och landsbygdsutveckling åter blivit aktuella mot bakgrund av ökad segregation inom städer men också mellan stad och land. Just relation stad och land är en fråga som doktorand Ida Nilsson tar upp i sin artikel “Med blicken mot landsbygden - en planeringsutmaning?”. Här reser hon den viktiga frågan huruvida planerare är rustade för att ta sig an landsbygdens problematiker bortom den så kallade urbana normen? Denna problematik visar sig också vara en angelägen uppgift för planerare om nyexaminerade mastersstudenter från institutionen får spekulera om framtiden. Denna och andra frågor kring sina framtida yrkesliv resonerar de om i en gruppintervju som återges i artikeln “Vad kan vi och vad vill vi göra?”

Demografiska förändringar och en åldrande befolkning utgör ytterligare ett förändrat sammanhang för planeringen, och då inte bara ur ett nationellt perspektiv. Professor Catharina Nord lyfter fram frågan om åldrande i ett internationellt planeringsperspektiv i sin artikel “Om att åldras i en afrikansk stad”. I sitt pågående forskningsprojekt “Vilka platser? Vilket åldrande?” undersöker hon de bostadsmässiga förutsättningarna för äldre i södra Afrika att åldras på den plats de bott under sina yrkesverksamma liv. På temat strategisk bostadsplanering presenterar lektorerna Lina Berglund Snodgrass och Ebba Högström i artikeln ”Att leva som alla andra: Livsmiljö, bostadsbehov och samverkan.” vikten att undersöka organisatoriska förutsättningar för kommuners bostadsförsörjningsarbete för utsatta grupper, med särskilt fokus på människor med psykiska funktionsnedsättningar. Artikeln tar utgångspunkt i ett pågående forskningsprojekt om just kommunal organisering av bostadsförsörjning för utsatta grupper och dessa effekter för människors livsmiljöer.

Miljöfrågor kan beskrivas som ett konstant sammanhang för den fysiska planeringen att verka inom, men är nu starkt sammankopplade till klimatomställningen och planeringens roll i denna omställning.

Här har institutionen rekryterat en ny professor i miljöplanering, Peter Schlyter, tidigare Stockholms universitet för att stärka och utveckla forskningen inom detta fält.

Klimatomställningen engagerar även många andra medarbetare. Stellan Fryxell (adjungerad professor) argumenterar i artikeln “För lite för långsamt- eller hur planerar vi egentligen?” att vi fortsätter att planera städer med bilen som främsta norm och därmed inte drar vårt strå till stacken med att möjliggöra en resurssnålare markanvändning och en effektivare infrastruktur. En mer resurssnålare markanvändning som Stellan Fryxell lyfter fram brukar ofta kopplas samman med ett förtätningsideal. Men hur underbyggt är detta svar på en nog så komplex fråga? Detta undersöker adjungerad professor Per Haupt i ett forskningsprojekt genom att titta på hur/om praktikens normer överensstämmer med forskningens slutsatser kring just förtätning. Samtidigt argumenterar Bertil Malmström (konstnärlig professor) i artikeln “Förenklas lagstiftningen för att få bättre planering?” att det behövs en skarpare och mer samordnad plan och bygg- och miljölagstiftning för att planeringen mer handfast ska kunna ta sig an klimatomställning och andra utmaningar i konkreta stadsbyggnadsprocesser.

Hur staden bör utformas på ett konkret plan är inget som enbart sysselsätter stadsplanerare och planeringsforskare idag. Stadsbyggnad som ämne och praktik har en lång historia där olika normativa teorier om hur den urbana situationen bäst tas om hand har följt på varandra. I sin artikel “Stadsplanering vs. stadsbyggnad” lyfter professor Abdellah Abarkan upp delar av en äldre stadsbyggnadshistoria, samt visar på effekterna av att frångå en sådan, under så lång tid utarbetad, gammal stadsbyggnadstradition. Doktorand Andrea Gimeno Sanchez går också tillbaka i tiden men inte längre tillbaka än till 1972 och FN:s första konferens om människans miljö som hölls i Stockholm. Denna händelse kan kopplas samman med en hel mängd parallella händelser och rörelser som inte så lätt låter sig fångas med enbart ord och hon har därför arbetat fram en visuell kartläggningsmetod som vi ser prov på i detta nummers enda engelska bidrag, “Documenting the simultaneous”.

Fysplan väg mot nya (djärva) mål

Nu då, var vill vi vara om ytterligare tjugo år? Mot vilka mål ska vi nu arbeta utefter? Förhoppningsvis siktar vi inte mot pensionering utan ett vitalt liv för lång tid framåt, väl i linje med dagens mantra om det livslånga lärandet. Under nuvarande prefekt Abdellah Abarkan nästan tio-åriga period i ledande ställning har institutionen omorganiserat den tidigare fyra och ett halvåriga magisterutbildningen i fysisk planering till ett kandidatprogram, två mastersprogram och ett internationellt magisterprogram i enlighet med Bolognaprocessen. Nya forskningsprojekt och samarbeten är i full gång. Vi hoppas därmed att vi fortsätter vara lika strävsamma som tidigare generationer på ‘fysplan’ och att vi, i sann kollegial anda, arbetar sakta men säkert i en rörelse framåt. I ett sådant arbete måste alla framgångar anses viktiga, varje forskningsprojekt, varje publicerad artikel, varje student som klarar sina mål och varje annan ‘lyckad utbildningsinsats’ måste betraktas som lika värda för institutionens verksamhet och legitimitet. Vi hoppas på en fortsatt internationalisering, att vi kan rekrytera internationella studenter och göra oss trovärdiga på den internationella scenen och därmed göra skäl för namnet ‘The Swedish School of Planning’ som institutionen under mitten på 2000-tal lite kaxigt marknadsförde sig som (inte alltid så positivt bemött av de andra planeringsinstitutionerna i Sverige har vi erfarit). Det gäller att sticka ut hakan, men att se till att leverera - precis som den tidigare prefekten Eva Öresjö påminde oss om. Vi återkommer med en lägesrapport till 50-årsdagen.

Lina Berglund-Snodgrass och Ebba Högström, gästredaktörer

▮

Forskning vid institutionen för Fysisk planering

urbanHIST

Det övergripande syftet med det här projektet är att utveckla och förorda en europeisk (till skillnad mot nationell) förståelse av 1900-talets stadsplanering och stadsutveckling i Europa. Horizon 2020 (2017-2020)

Medverkande forskare: Abdellah Abarkan (projektledare, BTH och huvudhandledare), Andrea Gimeno (doktorand, BTH), Andreea Blaga (doktorand, BTH) och Susanna Weddinge (doktorand, BTH), Ebba Högström (biträdande handledare, BTH), Lina Berglund Snodgrass (biträdande handledare, BTH) och Bertil Malmström (biträdande handledare, BTH) plus partneruniversiteten Bauhaus-Universitaet, Universidad de Valladolid och Univerzita Pavol Jozef Šafárik

Får jag lov?

Ett projekt som syftar till att utveckla generella tjänster som kommunerna behöver för att hantera lov- och byggprocessen digitalt.

Vinnova (2017-2019) Medverkande forskare: Mårten Dunér (BTH) samt Högskolan Dalarna, Lunds universitet och RISE

Kräver hållbar mobilitet nya roller för den kommunala planeringen?

Här undersöks den kommunala planeringens (förändrade) roll i experimenterande stadsutvecklingsprojekt med smarta transportlösningar.

K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik (2018-2019)

Medverkande forskare: Lina Berglund-Snodgrass (BTH) och Dalia Mukhtar-Landgren (projektledare, Lunds Universitet)

Täthet och hållbarhet. Praktikens normer och forskningens slutsatser

Forskningsprojektets målsättning är att identifiera överensstämmelser och skillnader mellan forskningsresultat om bebyggelsetäthetens effekter och den praktiska användningen av förtätning som motiv för hållbart samhällsbyggande i Sverige. Formas (2019)

Medverkande forskare: Per Haupt (BTH), Meta Berghauser Pont (projektledare, Chalmers), Per Berg (SLU)

LEX Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker

Det här projektet undersöker hur kommuner organiserar sitt strategiska bostadsförsörjningsarbete, hur livsmiljö och boendesituation ser ut för utsatta grupper, med människor med psykiska funktionsnedsättningar som exempel, samt hur samverkan kring denna fråga kan förbättras.

Formas och Forte (2019-2021)

Medverkande forskare: Lina Berglund-Snodgrass (BTH), Ebba Högström (BTH), Urban Markström (projektledare, Umeå Universitet) och Maria Fjellfeldt (Högskolan i Dalarna)

PLOT Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse

Projektet analyser pilotprojekt som förväntas öka energieffektiviteten genom att skapa incitament för en förskjutning från bilism till hållbara persontransporter såsom cykel, kollektivtrafik och smart mobilitet.

Energimyndigheten MESAM (2019-2022)

Medverkande forskare: Lina Berglund-Snodgrass (BTH) och Dalia Mukhtar-Landgren (Lunds Universitet) och Christina Lindkvist (projektledare, Malmö Universitet)

Vilka platser, vilket åldrande? Rum och åldrande i nutida afrikanska urbaniteter: exemplet Namibia och Uganda

Här studeras rumsliga aspekter av äldre människors vardagsliv och åldrande i nutida afrikanska urbaniteter. Projektet syftar till att bidra till att öka kunskapen om bostadsmiljöer för äldre i afrikanska städer.

Riksbankens jubileumsfond (2016–2019)

Medverkande forskare: Catharina Nord (BTH)

Det arkitektoniska rummets betydelse för relationell omsorg för äldre personer med stort omsorgsbehov

Det här projektet undersöker hur arkitektur i bostäder för äldre med stora omsorgsbehov kan bidra till individanpassad omsorg och utveckling av nya bostadstyper för äldre. Forte (2017–2019)

Medverkande forskare: Catharina Nord (projektledare, BTH) och Lina Berglund-Snodgrass (BTH)

GART-PSYSPAC Psychiatry in transition: discourse, dwelling, doing

Det här projektet utgör en omläsning av ’mentalsjukhuset’, ”the asylum”, som idé och verksamhet i syfte att nyansera historieskrivningen och att låta röster som sällan blir hörda höras (patienter, personal, grannar).

Det är också en undersökning av vårdinsitutionens roll, i detta fall ett ”mental health campus”, i den urbana utvecklingen med fokus på subjektiva erfarenheter samt rumslig analys. Horizon 2020 (2017–2018)

Medverkande forskare: Ebba Högström (BTH & Research Fellow Glasgow) och Chris Philo (University of Glasgow)

Pågående fakultetsfinansierade doktorand/licentiandprojekt:

Bortom urban tillväxt - en studie av planering i krympande landsbygdskommuner

Det är idag oklart hur små landsbygdskommuner, utan befolkningstillväxt formas av föreställningar av en allt mer likriktad syn på planering. Detta är något som planeringen måste förhålla sig till men som vi vet förhållandevis lite om. Syftet med den här studien är att undersöka planeringen bortom urban tillväxt.

Medverkande forskare: Ida Nilsson (doktorand, BTH), Christer Persson (huvudhandledare, BTH) och Lina Berglund-Snodgrass (biträdande handledare, BTH)

Kräver tillväxt planering? Nyliberaliseringen av översiktsplaneringen.

Det här projektet undersöker huruvida om en förskjutning mot en marknadsstyrd markanvändning av den politiskt styrda planeringen kan skönjas i översiktsplanerna och i de myndighetsdokument som sätter de politiska och juridiska ramarna för den kommunala planeringsverksamheten.

Medverkande forskare: Jimmie Andersén (doktorand, BTH), Christer Persson (huvudhandledare, BTH) och Patrik Hall (biträdande handledare, Malmö Universitet)

Hur handlingsutrymme skapas. Medborgardeltagandets förutsättningar och utfall i den fysiska planeringen.

Det här är en studie av hur medborgardeltagandet faktiskt går till och präglas av både institutionella och lokala förutsättningar.

Medverkande forskare: Carl Axling (licentiand, BTH), Christer Persson (huvudhandledare, BTH) och Dalia Mukhtar-Landgren (biträdande handledare, Lunds Universitet)