Magnus Björkman & Anna Sundman
Idag står vårt samhälle inför en stor systemförändring av som drivs av automatisering, digitalisering, e-handel samt tjänste- och delningseknomins expansion. Det enda vi vet om framtiden är att vi förmodligen inte kommer resa likadant för att vi inte kommer jobba och handla som vi gör idag. Här ser vi ett gyllene tillfälle att hitta både klimatsmartare och ytsnålare sätt att lösa våra behov av mobilitet, till lika god eller bättre nytta för fler användare. Frågan är hur detta kommer till fysiska uttryck i staden?
Denna text bygger på erfarenheter från innovationsprojektet Mo-Bo som initierades av arkitektkontoret Theory Into Practice. Det hela började hösten 2016 i samband med att vi började skissa på ett bostadsprojekt i Upplands Väsby. Efter att snabbt ha konstaterat att kommunens parkeringsnorm innebar att all obebyggd tomtyta antingen skulle behöva utformas som markparkering, eller ha ett underbyggt garage med terrassbjälklag ovanpå, ställde vi oss frågan om det inte fanns något effektivare och framförallt hållbarare sätt att lösa de boendes behov av transporter. Detta blev startskottet på en undersökande process som vi ännu inte ser slutet på, och som kommit att öppna upp både relaterade och nya frågor och projekt längs vägen.
Rekordårens storstilade planering för bilen som den stora massans transportmedel bar på visionen om ett modernt samhälle där bilen var en möjliggörande kraft som alla skulle ha möjlighet att färdas säkert med. I en tid av till synes oändliga resurser och framtidstro blev bilen transportmedlet som fungerade både för långa och korta resor. Uppbyggnaden av bilsamhället innebar en rad genomgripande och långtgående rumsliga förändringar i hela landet; byggnader revs, parkeringshus och bensinstationer byggdes, genomfartsleder drogs, tunnlar sprängdes. Inte minst så växte avstånden – städerna spreds ut.
I dagens planeringslandskap har pendeln svängt tillbaka mot den täta blandstaden som bilden av det eftersträvansvärda och hållbara samhället. I en tid när kvarterens rutnät breder ut sig allt längre utanför stadskärnorna och vi planerar för funktionsintegrerade gaturum frågar vi oss hur dessa kan användas för att än mer förkroppsliga idén om den framtida staden. Gågator är fortfarande en marginell företeelse, och trots ambitiösa mål om ökad cykling finns fortfarande mycket att göra gällande infrastruktur och säkerhet för cyklister. Borde vi inte se mer av andra typer av gaturum där aspirationerna om ett demokratiskt och tillgängligt stadsrum på lika villkor faktiskt på allvar kan realiseras?
Förändringsprocesser som innebär att invanda beteenden måste ändras är sällan friktionslösa och bekväma att genomföra. Omvärldsbevakningen som gjorts i Mo-Bo visar att andelen lägenheter där nya mobilitetslösningar fullskaletestas ligger under 1 promille av antalet färdigställda bostäder 20181. Vi tror att fler byggda exempel på hur en annan rumslig vision skulle kunna se ut är en viktig drivkraft. Kraften i det goda exemplet kan vara den saknade pusselbiten i att realisera ett samhälle med ett hållbart transportsystem - när man ser vad man istället kan få kommer man inte vilja ha tillbaka det man haft.
Så hur ser vägen till en genomgripande systemförändring ut? Arbetet i Mo-Bo har visat att mobilitetsfrågorna i nyproduktion av bostäder har stor inverkan på hur vi reser, och detta är en fråga som kommuner i stor utsträckning kan påverka. När de flesta större städer har mål om minskad biltrafik, är just parkering för bostäder en nyckelfråga där det även finns starka ekonomiska incitament till effektivisering. Dock finns en rädsla att prova nya lösningar vilket leder till att man snarare riskerar upprätthålla bilsamhällets subventioner än att verka för en hållbar omställning i linje med antagna visioner och mål. Många faktorer gör att det fortfarande är billigt, enkelt och bekvämt att äga och använda sin egen bil i staden. Studier har dock visat att användare som gått över till delad mobilitet har ändrat sitt resbeteende i en hållbarare riktning2. Ska vi nå en hållbar omställning måste vi våga ifrågasätta bilnormen för att göra alternativet mer attraktivt. Inom fältet bostadsarkitektur och planering finns många nycklar till detta - här har vi möjlighet att arbeta med en högre grad av målstyrning mot visionen man vill åt, och här kan kommuner spela en nyckelroll genom att ta på sig ledartröjan.
Genom fysiska testbäddar har Mo-Bo utvecklat en bostadsarkitektur utan det traditionella garaget. Istället får de boende tillgång till större gemensamhetsytor där mindre och lättare elfordon kan förvaras, samt en bilpoolslösning som kräver några få uppställningsplatser för delade bilar. Genom designlösningarna synliggörs de nya möjligheterna i form av ökad öppenhet mot gatan, ökad sammankoppling av rum/rörelser, gemensamhetsytor, ökad grönyta, dagvattenhantering och ekosystemstjänster. Slutligen innebär avsaknaden av privata p-platser att mobilitetslösningen blir en mer jämlik investering.
Innovationsprojektet Mo-Bo
Delningsekonomi och mobilitetstjänster som banar väg för nytänkande arkitektur.
Förstudier 2016-2019 med finansiering från Vinnova UDI steg 1, Naturvårdsverket samt Energimyndigheten genom strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.
Hittills medverkande parter: Theory Into Practice, LaTERRE fastigheter, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Trivector Traffic, KTH, SLU, Urbio landskapsarkitekter
Arbetet bygger på ett transdisciplinärt samarbete med stor kapacitet att möta de utmaningar detta arbete kräver. I samband med att förstudien avslutas kommer en ny testbädd i befintlig miljö att startas upp samtidigt som vi söker nya testbäddar och aktörer som vill utveckla och realisera banbrytande lösningar.
Arbetet med Mo-Bo har inte handlat om att bara ta bort parkeringsplatser och garage, utan att planera och utveckla en arkitektur som erbjuder och stöttar ett nytt alternativ för mobilitet med alla boendes behov i centrum. En bostadsarkitektur som genom sin utformning av rum (inom byggnaden, på fastigheten och i mötet med omgivande stadsrum) erbjuder något som som genom sin attraktivitet skapar en förändring.
Vi har funnit att delningsekonomi kan ge förutsättningar för nya och mer aktiva gränssnitt mellan gata och byggnad och därmed ge fler synergier för att realisera de levande bottenvåningar som efterfrågas i en attraktiv stadsmiljö. I grunden handlar det om att etablera en zon för delning som ska hitta sin grad av offentlighet/privathet för att uppfylla sitt syfte. Vi har arbetat med koncept såsom “Stadsgolvet” som ett rum som går från gatan in i byggnaden, “Hallen” som en mulitfunktionell yta för både lägenhetsförråd, småfordons-hub och föreningsaktiviteter samt “Lobbyn” som en välkomnande och sammankopplande entré mellan lägenheter, hall, mobilitetshub och med plats för leveranser.
För att accelerera omställningsprocessen ser vi bl a följande möjligheter som viktiga steg på vägen;
Att verka för fler tester och utvärderingar av nya lösningar då vi idag vet att gällande norm inte innebär att vi når uppsatta klimatmål.
Att kommunen prissätter mark på ett sätt som gynnar gemensamma och delade ytor såsom mobilitetshubbar och cykelrum.
Anpassning av regelverk för att underlätta för delningsekonomins inträde i fastighetsutvecklingen. Utvecklade lösningar för hur ytor som kan användas mer flexibelt premieras och kan bidra till bättre resurseffektivitet och ökade stadskvaliteter till följd av ökad användning.
Att kommunen tar ett helhetsgrepp om mobilitetsfrågan i planeringsprocessen, istället för att delegera bara frågan om parkering till byggaktörer. Detta ger bättre effektivitet och flexibilitet och möjligheter att målstyra mot hållbarare lösningar.
Vi behöver hitta andra finansieringsmodeller för mobilitetslösningar på områdesnivå då dessa idag är kostnader som byggaktörer inte kan ta lån för och därför hellre bygger traditionella garage.
Bara sedan starten av Mo-Bo 2016 har en förflyttning gjorts i branschen. Intresset för frågan har ökat markant och flera lösningar eftersöks från olika håll, samtidigt som fler förändringar behöver ske för att öka måluppfyllelsen. Här krävs en lika stark omställning som kan erbjuda en ny berättelse, lika stark som den om bilsamhället. En berättelse om välfärd inom planetens gränser, där de hållbara valen också är de enkla, bekväma och självklara. Därmed finns en stor potential, både i omvandling av befintliga miljöer, och i utformning av nya byggnader och stadsrum. ▮
WtR Nouvelle Lobby
Referenser
TIP. 2019. Mo-Bo: Delningsarkitektur för ett fossilfritt Sverige 2040. Stockholm: Viable Cities.
Karlsson, MariAnne; Sochor, Jana; Strömberg, Helena: Developing the ‘Service’ in Mobility as a Service: experiences from a field trial of an innovative travel brokerage, Chalmers 2016
