Mitt i centrala Västerås planeras ett nytt resecentrum som ska hantera framtidens transportflöden, flöden som vi idag i princip inte vet någonting om. Projektchef Sanna Edling och stadsplanerare Isabell L. Eklund berättar om kraven på flexibilitet i ett planprogram som ska bygga bort stadens baksida likväl som lösa både befintliga och framtida västeråsares mobilitetsbehov.

I centrala Västerås, mitt emellan stadskärnan och Mälaren, planerar Västerås stad för en stor stadsomvandling. Området består idag av två stadsdelar som tillsammans har en yta på uppemot 100 hektar. Stadsdelarna präglas av industrier och gammal industrimark. Det finns många ödetomter och även en del affärer, verksamheter och ett fåtal bostäder. Den gällande översiktsplanen för området slår fast att industrierna ska ge plats åt en blandad stadsbebyggelse som kompletterar stadskärnan och skapar förutsättningar för fler att bo och arbeta centralt i staden. Just denna typ av förtätnings- eller stadsläkningsprojekt är något som är prioriterat i Västerås. Att nyttja den redan ianspråktagna marken och de bebyggda miljöerna är det mest kraftfulla verktyget vi har för att skapa en långsiktigt hållbar stad.

Mälarportens stora styrka ligger i läget, med city runt hörnet och Mälarens strand som avgränsar projektområdet i söder och väster. Men Mälarporten hyser även en annan stor fördel, nämligen att både stadens befintliga och planerade nya resecentrum ligger i området. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver vi ta hand om och utveckla det stationsnära läget på allra bästa sätt. Därför planeras för cirka 7 000 bostäder och cirka 15 000 arbetsplatser i området.

Även andra funktioner och aspekter ska rymmas i Västerås nya stadsdel, allt från service, nöjen, rekreation, parker och mötesplatser. För att skapa en bra blandning och väl avvägd markanvändning planläggs Mälarporten med ett planprogram. Uppgifterna för planprogrammet är två: hitta en attraktiv och hållbar stadsstruktur med ett spännande innehåll inom själva planområdet, samt att med detta innehåll knyta samman stadens övergripande strukturer. På det sättet kan vi länka ihop stadens stråk och platser som sedan länge är uppbrutna av infrastruktur och industrier.

– Med Mälarporten lägger vi en stor pusselbit i stadsväven och adderar till en ny årsring i stadens historia, det är en fantastisk planeringsuppgift att ta sig an, säger Isabell L. Eklund, stadsplanerare.

Skyddszoner och verksamheter har bromsat utvecklingen av området

Mälarporten är stadens mest komplexa stadsbyggnadsprojekt någonsin. Det är också förklaringen till varför en så central pusselbit finns kvar att utveckla.

Här finns stadens avloppsreningsverk och en spannmålssilo i full drift. Båda dessa har skyddszoner som gör att stadsbyggande och bostadsbyggande bromsas. I Mälarporten finns också stadens bussdepå, som kräver stor yta och där planer finns för en flytt eller förändring. Västerås stads fastighetsägande och markägande har setts över i arbetet med Mälarporten. Förhandlingar pågår än idag och vissa är svårare och mer komplexa än andra, med mer långtgående effekter.

– Det har varit lättare att utveckla andra områden i staden först och därför har Mälarporten fått vänta. Man kan säga att vi har sparat de största utmaningarna till sist. Uppdraget handlar i grund och botten om att knyta ihop staden, eller att läka den med hjälp av Mälarporten. Idag finns det mycket hårdgjorda ytor, otrygga platser och baksidor i ett av stadens absolut mest attraktiva lägen, säger Sanna Edling, projektchef.

Platsen för dagens och framtidens resecentrum

Västerås befintliga centralstation ligger i Mälarporten, med entré mot stadens city och Vasaparken. Stationen har sedan länge varit för liten för stadens flöden av resenärer, med trängsel på perronger och tåg som inte kan avgå i tid på grund av trängseln vid rusningstid. Nya områden på resecentrums ”baksida” har också utvecklats under de senaste 20 – 30 åren, så som Lillåudden och Öster Mälarstrand. Järnvägen är i dag en barriär mot att kunna röra sig enkelt mellan de omkringliggande stadsdelarna, city och Mälaren. Det krävs långa omvägar för den som cyklar eller går. Därför planeras ett nytt resecentrum som med hjälp av upphöjda landskap knyter ihop staden med en gång- och cykelväg över spåren. (bild). Resecentrum ska också öppna upp och skapa flera framsidor och ta bort känslan av att staden har en ”baksida”.

– Att knyta ihop centrala staden med Mälaren är en viktig uppgift. Resecentrum är något av kronjuvelen i området som blir stadens skyltfönster och välkomnar människor till Västerås, säger Sanna Edling .

Resecentrum är designat av danska arkitektbyrån Bjarke Ingels Group, BIG, och ska byggas i två fristående etapper. Den första byggs i närtid och den andra etappen byggs tidigast 2035, eller när resenärsflödet har ökat så pass mycket att etapp två behövs. På så sätt byggs en flexibilitet in, som tar hänsyn både till befolkningsökningen, resenärsökningen och stadens investeringsbudget. Byggandet sker i nära samverkan med Trafikverket och deras planerade ombyggnad av bangården som även den ska ske i två etapper.

Det finns även infrastruktur under mark att ta hänsyn till. Under Mälarporten går en majoritet av stadens ledningar, bland annat de som förser hela sjukhuset med el. Dessutom finns det flyghinderhöjder samt kulturmiljöer och industrihistoriska bevarandevärden på platsen.

Den framtida Mälarporten, sedd utifrån. Bild: BIG

Tid, investeringar och omvärldsförändringar är stora utmaningar för projektet

De utmaningar som finns i projekt Mälarporten är svåra, men ger samtidigt möjligheter.

– Vi har tid att planera, vi hinner tänka efter i till exempel planprogram och detaljplaner. Utan de begränsningar vi har i form av avtal, förhandlingar, skyddszoner med mera, så hade trycket på snabb förändring varit mycket större. Det hade funnits stor risk för negativa konsekvenser av stadsbyggandet; att det skulle upplevas spretigt eller att vi skulle missa viktiga delar så som plats för skolor eller äldreboenden, säger Isabell L. Eklund .

Tidsperspektivet är också en utmaning, då det är svårt att kommunicera och förklara för människor varför allting tar sådan tid. Det finns samtidigt ett behov av att planera för flexibilitet för omvärldens förändringar, som sker parallellt med stadens utveckling.

– Det kommer att ta 25 - 30 år att utveckla Mälarporten samtidigt som vi tänker 100 år framåt i tiden när det gäller exempelvis behoven i resecentrum. I detta behöver vi motivera oss själva, dela upp i etapper och delmål för att se resultat. Vi behöver bygga in flexibilitet vad gäller framtidens mobilitet likväl som framtidens skola, arbetsplats och mötesplats. Det enda vi vet är att ingen vet exakt vad framtiden kommer att rymma. Därför behöver vi tänka och arbeta med nyfikenhet och flexibilitet som ledord. Och ständigt bevaka vad som sker i omvärlden, säger Sanna Edling.

Att hantera stora investeringar är ytterligare en utmaning för projektet och för Västerås stad. Mälarporten är en investering för framtiden som ska hanteras i konkurrens om stadens och statens resurser.

– Vi behöver ha respekt för detta och tillsammans planera för en möjlig genomförandetakt, både utifrån den förväntade befolkningsökningen med bostadsefterfrågan som följd – och utifrån stadens totala investeringsambitioner, säger Sanna Edling.

Mälarporten är ett område som många har åsikter kring, med dess centrala läge som kan och ska kunna nyttjas av alla invånare. I dialog med västeråsare framkommer att alla vill att området ska utvecklas, men hur det exakt ska se ut råder det delade meningar om.

- Det västeråsarna säger är att upplevelsen av staden är viktig. Flöden och funktioner ska fungera och göra livet lätt att leva men våra gemensamma stadsrum måste gestaltas med omtanke både om platsens historia och identitet och om den mänskliga skalan, säger Isabell L. Eklund .

Mälarporten sedd från perrong. Bild: BIG

En viktig pusselbit i utvecklingen av Västerås innerstad

Mälardalen är en växande arbetsmarknads- och bostadsregion och Mälarporten är, med sitt läge mitt i hjärtat av Västerås, en plats med fantastiska möjligheter. I arbetet med planprogrammet finns ett nära samarbete med målbilden för den pågående utvecklingen av Västerås citykärna. Målbilden samlar stadens intressenter och aktörer kring en gemensam bild av Västerås framtida innerstad som kommer att vara en betydligt mer komplex, tät och blandad stad. Målbilden hjälper till att se vad vi behöver prioritera och fokusera på.

– Västerås stad behöver, med hjälp av andra aktörer, omvandla målbilden och göra den mer rumslig, det vill säga konkretisera hur stadens torg, gator, grönska, bebyggelse, trafik och kopplingen till omvandlingsområden kan utvecklas. Det är det vi gör i arbetet med planprogrammet, säger Isabell L. Eklund.

En viktig lärdom i arbetet med Mälarporten är att det behöver skapas en stadsstruktur som binder samman Västerås och som är hållbar över tid.

– Mälarporten behöver stå robust samtidigt som området skapar möjligheter för förändring. Som riksarkitekten säger: det tar (förenklat) ett år att planera ett område, 10 år att bygga det, husen står i 100 år men stadsstrukturen präglar staden i 1000 år, avslutar Isabell L. Eklund.

Anna Lundh Liljegren, ansvarig kommunikatör för projekt Mälarporten.