2050 beräknas 68 procent av världens befolkning bo i städer. Det är alltså till stor del i städerna som de globala hållbarhetsmålen, antagna genom Agenda 2030, måste hanteras rent konkret. I boken Performative Streetscapes gör arkitektkontoret Warm in the Winter därför upp med behovet av att börja kräva mer i gestaltningen av våra gaturum, om omställningen till ett hållbart samhälle ska få ett reellt genomslag i praktiken.
EN STUDIE AV VÄRLDEN
2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 och med den också de 17 globala hållbarhetsmålen. Till stöd för Agenda 2030 undertecknades ett år senare New Urban Agenda som fokuserar på mål 11; Hållbara städer och samhällen, som handlar om att göra våra städer inkluderande, säkra, resilienta och hållbara. Vi vet att stadsplanering och arkitektur spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för en sådan utveckling, vilket gäller såväl i Sverige som i andra delar av världen. Och för att verkligen förstå hur vi som planerare och arkitekter kan göra skillnad i ett större perspektiv behöver vi betydligt mer kunskap och referenser från vår omvärld. Det stämmer också väl överens med de förutsättningar vi har på Warm in the Winter. Med sex nationaliteter representerade har vi möjlighet att blicka utanför Sverige och Norden när vi bygger vår referensbas. Det leder också till att samtalet mellan oss ibland har tydliga kulturella konnotationer för hur hållbara våra projekt också är, inte minst uttryckt i de gaturum vi så ofta gestaltar.
“In many ways Performative Streetscapes is
a logical and important follow-on to the seminal text, Great Streets (Jacobs and McDonald) because it adds the dimension of ‘environmental performance’ to the concept of ‘multi modal’ streets and the ‘livable’ streets movement in general.”
Med kontorets kulturella mångfald som utgångspunkt har vår studie av performativa gaturum en naturlig förankring i andra delar av världen. Vi har därför tagit med exempel från sex olika världsdelar. Syd- och Nordamerika, Afrika, Europa, Asien och Oceanien är alla representerade. Valet gaturum har vi gjort utifrån möjligheten att både hitta variation och inspiration. Totalt har vi studerat 21 exempel i 20 olika länder varav vi har besökt vissa, medan andra har besökts av vänner på plats som hjälpt oss med bildmaterial.
En viktig anledning till varför vi har en stor bredd av exempel från hela världen är att vi hoppas detta är början också till ett bredare perspektiv på utformningen av hållbara gaturum i svenskt stadsbyggande.
KATEGORIER FÖR ATT FÖRSTÅ VAD ETT GATURUM ÄR
Enkelt sagt kan ett gaturum delas in i tre olika delar som påverkar dess förmåga att vara mer eller mindre hållbart, det är byggnader, gator och innehåll. Men hur förstår vi dessa tre delar när vi jobbar med hållbar stadsutveckling? För att förklara det på enklast möjliga sätt har vi gjort en kategorisering av kvarterstyper, gatutyper och innehåll.
När det gäller kvarterstyper har vi identifierat tre olika huvudkategorier; punkthuskvarteret, lamellhuskvarteret och det kringbyggda slutna kvarteret. Givetvis finns det stora variationer inom dessa (och även andra typer) men förenklat är det de som används över hela världen utifrån exemplen vi har studerat. Utöver variationer av dessa finns också en mängd olika täthetsbeskrivningar av kvarter. Med stor ödmjukhet och respekt inför den omfattande forskning och kunskap som finns om täthet har vi valt ett mer lättanvänt förhållningssätt till täthetsbegreppet. Vi har delat in det i låg, medel och hög täthet, baserat på byggnadshöjd.
När det gäller gator så kan även dessa variera i all oändlighet, men gemensamt är att bredden ofta är det som till slut definierar dem i någon mån. Vad passar väl då bättre än att använda bredd för att skapa tre olika gatutyper. Även dessa är baserade på vad vi funnit i våra exempel. Enkelt sagt handlar det om den smala gatan (-12 meter), den medelbreda gatan (12-22 meter) samt den breda gatan (22- m). Och med gata menar vi självklart inte bara utrymmet som det sker transporter på. För oss handlar det om utrymmet mellan fasaderna. I detta kan vi då också göra en indelning mellan privata och offentliga delar.
Gatan bildar tillsammans med kvarteren det som vi kallar för ett gaturum. Nu möjligt att beskriva i 27 olika kombinationer av gata och kvarterstyper.
Men mängden variationer stannar inte där. Om vi dessutom lägger till gaturummens innehåll, det fysiska och det flyktiga, så blir mängden variationer oändlig. I vårt fall har vi försökt att dela in gaturummets innehåll i två delar, det materiella och det immateriella. Genom den indelningen får vi möjlighet att beskriva allt från möbler till människor. Båda tror vi är lika viktiga för gaturummets kvalitet, och därmed också för hur vi som planerare och arkitekter behöver arbeta och tänka på materiella och immateriella kvaliteter parallellt för att kunna bygga hållbart.
Tillsammans med nedanstående sex beståndsdelar för ett hållbart gaturum bildar dessa kategorier en modell för att utvärdera hur hållbara olika gaturum är.
SEX BESTÅNDSDELAR FÖR ETT HÅLLBART GATURUM
Med vår kategorisering som utgångspunkt har vi identifierat sex teoretiska beståndsdelar för ett hållbart gaturum. De är sprungna ur de globala hållbarhetsmålen och består av Stadsform, Sociala aspekter, Miljö, Mobilitet, Användning och aktivitet samt Teknologi. För att hjälpa oss i vår bedömning av beståndsdelarna har var och en av dem också fyra indikatorer som fördjupar respektive del. Indikatorerna hjälper till att både fördjupa samtalet kring hållbara gaturum utifrån ett kunskapsperspektiv men också att mer pricksäkert kunna utvärdera på vilket sätt de olika teoretiska beståndsdelarna uppfylls i olika gaturum.
Stadsform
Indikatorer: Smart täthet, Höga hus, Låga hus, Ett vänligt gränssnitt mot gatan
Stadsformen behandlar bebyggelsen som ramar in gaturummen. Är det en storskalig eller småskalig bebyggelse, med höga eller låga hus. Är bebyggelsen utformad med en smart täthet som trots en relativt hög exploatering ger en känsla av luftighet och ljusinsläpp. Och till sist, är byggnadernas bottenvåningar, som gränsar mot gatan, utformade utifrån en mänsklig skala och interagerar med de som passerar på trottoaren.
Sociala aspekter
Indikatorer: En känsla av samhörighet, Unik identitet, Trygghet, Barnvänligt.
De sociala aspekterna lyfter gaturummets mjuka värden. Finns det en känsla av samhörighet där gaturummet är utformat utifrån ett lokalt användarperspektiv och har personliga uttryck. Har gaturummet en unik identitet som gör att det sticker ut från andra gator eller tydligt förmedlar en lokal identitet. Förmedlar gaturummet en känsla av trygghet genom till exempel belysning och närvaro. Och sist, är gaturummet utformat på ett barnvänligt sätt utifrån både säkerhet, hälsa och aktiviteter.
Miljö
Indikatorer: Klimatanpassning, Biologisk mångfald, Ekosystemtjänster, Hälsosam vattenhantering.
Miljö är ett brett begrepp som här avser gaturummets förmåga att stödja ekologiska värden och kvaliteter. Mer specifikt hur väl gaturummet är utformat för ett lokalt klimat avseende exempelvis regn, snö, vind och sol. Det omfattar också hur väl gaturummet stödjer en biologisk mångfald och hälsosamma ekosystem samt ekosystemtjänster kopplat till människors välmående och livsvillkor. Den sista aspekten för utvärdering av miljö är hur väl gaturummet är förberett för att hantera vatten i form av dagvatten, översvämningar eller skyfall.
Mobilitet
Indikatorer: Konnektivitet, Orienterbarhet, Cykelvänligt, Gångvänligt
Mobilitet fokuserar först och främst på hållbar mobilitet med företrädesvis mjuka transportslag och kollektiva transporter. Det beskrivs som gaturummets koppling till andra områden och noder för kollektivtrafik, hur gaturummets utformning bidrar till att orientera sig och hitta rätt. Mobilitet omfattar också hur väl gaturummet främjar gång- och cykeltrafik.
Användning och aktivitet
Indikatorer: Blandning av hustyper, Blandade funktioner, Bra övergång mellan privat och offentligt, Inbjudande offentliga miljöer.
I ett gaturum vävs användning och aktivitet samman genom kombinationen av byggnad och gata. Mer specifikt avser vi här blandningen av olika hustyper och upplåtelseformer, i den mån det är möjligt att bedöma. Här ingår också gaturummets blandning av funktioner som ger både dag- och nattbefolkning, bra och tydligt utformade gränser mellan privat och offentligt samt inkluderande, fria och attraktiva offentliga funktioner.
Teknologi
Indikatorer: Förnybar energi, Medveten hantering av materialval, Ljudmiljöer, Blandade verkligheter.
Synlig infrastruktur är möjligen inte lika vanligt i Sverige idag som förut. Men teknologi kommer i många former och gaturummen är en plats där det kan understödjas. Såsom synliga kopplingar till produktion eller konsumtion av förnybar energi eller lokala och hållbara material i byggnader och mark. Det omfattar också strukturer, element och material som bidrar till att skapa en bra ljudmiljö. Slutligen har vi med Blandade verkligheter då digital och fysisk verklighet vävs samman allt mer. Det finns också flera sätt för hur detta samspel kan understödjas i syfte att främja hållbar utveckling och i den bemärkelsen kan det också tydliggöras i gaturum.
MER, ELLER MINDRE, RUMSLIG VARIATION, KREATIVITET, VALMÖJLIGHET?
Avslutningsvis blir då frågan om våra exempel från runt om världen visar på någon tydlig trend? Vad är ett hållbart gaturum? Hur ser det hållbara gaturummet ut? För att svara på den frågan behöver vi först göra en kort avstickare och gå igenom VEM det är som definierar hållbara gaturum. I det här fallet är boken sprungen ur vårt behov av att prata om hållbarhet på ett konkret sätt i våra projekt. De bedömningar som är gjorda kommer alltså från oss medarbetare på Warm in the Winter. Om någon annan hade gjort bedömningen hade resultatet kanske blivit ett annat.
Med det sagt kan vi återgå till frågan om det perfekta gaturummet. Slutsatsen är att det möjligen är en utopi, men goda, mer eller mindre medvetna, ambitioner går att inspireras av. Och intressant nog hittar vi det i en stor variation av gaturum. Ibland breda, ibland smala. Ibland med kvarter uppbyggda av punkthus, ibland högt, ibland lågt, med lameller eller slutna kvarter. Ibland nya och moderna miljöer, ibland gamla och traditionella.
Utifrån den här erfarenheten vill vi gärna tro att strävan efter hållbara gaturum på sikt bör leda till en större rumslig variation även i Sverige. Men att när vi ritar måste vi bli riktigt bra på att förstå effekten av det vi ritar, utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Och det är där vi tror att vår modell för att utvärdera gaturummens performativitet kan hjälpa till.
Vår förhoppning är också att fler framöver ska få möjlighet att göra de här typerna av utvärderingar, även digitalt. För om vi tillsammans kan skapa en stor databas av exempel från hela världen, breddas också vår förståelse för hur hållbarhet kan uppnås genom många olika typer av gestaltningar. ▀
Boken Performative Streetscapes finns att ladda ner och köpa på www.warminthewinter.se
