Remiss avseende Skogsstyrelsens Förstudie Nationellt skogsprogram

Landsbygdsdepartementet har skickat ut en remiss avseende Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige. Föreningen för samhällsplanering är en av remissinstanserna. Föreningen får ibland remisser, men efter diskussion i styrelsen avser man att inte besvara remisserna men att sprida information om innehållet i dem via tidskriften PLAN och föreningens sociala medier. FFS roll i första hand att sprida information och erbjuda möjlighet till diskussion

Tidigare erfarenheter inom Föreningen för samhällsplanering (FFS) kring att skriva ihop remissvar från en så pass bred, ideell och politiskt obunden förening som FFS har visat sig vara är mycket svårt. För att kunna omfatta alla medlemmars synpunkter så blir svaren lätt alltför övergripande och därmed lite intetsägande. Det är också lätt att hamna i politiska ställningstaganden, vilket vi som politiskt obunden förening bör akta oss för. Erfarenheterna av att delegera ut skrivandet av remissvar har ibland resulterat i vassa remissvar, som i sin tur orsakat mycket frustration och intern kraft att reda ut i efterhand. FFS styrelse menar att rollen är att i första hand sprida information och erbjuda olika platser för diskussion, via tidskriften PLAN och via de sociala medierna.

Landsbygdsdepartemnetets remiss avseende Skogsstyrelsnes Förstudie om ett nationellt skogsprogram

Den svenska skogen är en nationell tillgång som bidragit med stora nyttigheter till det svenska samhället under århundraden. Vi är nu inne i en tidsperiod där förväntningarna på vilka samhällsnyttor den svenska skogens ska bidra med både ökar och förändras. Detta samtidigt som olika intressegruppers bild av tillståndet i skogen och i vilken grad den svenska skogen bidrar med dessa samhällsnyttor markant skiljer sig åt. I det sammanhanget har även sektorsansvaret som grundläggande princip inom skogspolitiken ifrågasatts.

Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att ta fram ett nationellt skogsprogram. Om Skogsstyrelsen fått motsvarande uppdrag för 10 år sedan skulle myndigheten sannolikt ifrågasatt vilka mervärden ett skogsprogram kan ge, i förhållande till de traditionella politikskapande och politikimplementerande processerna. Men mot bakgrund av ovanstående beskrivning bedömer vi att det nu ligger rätt i tiden att påbörja en process kring ett svenskt nationellt skogsprogram. Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Regeringsuppdraget har  slutredovisats i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrel-sen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är:

• Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande.
• Öad samsyn om skogens roll i samhälet.
•  Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande.
• Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket.
• Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar.

Dokumentation från FFS Sthlm Mälar & St:Eriks seminarium "Stockholm på väg"

Den 12/11 på eftermiddagen samarrangerade FFS Stockholm Mälardalen ett seminarium tillsammans med samfundet St:Erik. Samfundet S:t Eriks årsbok 2013 uppmärksammar stadens transportinfrastruktur. I anslutning till årsbokens publicering arrangerades ett stadsbyggnadsseminarium den 12/11 om dessa frågor i samarbete med Föreningen för samhällsplanering (FFS), lokalavdelningen för Stockholm- Mälardalen. Dokumention finns nu tillgänglig här.

Samfundet St:Erik och FFS Stockholm Mälardalen arrangerar seminaret "Stockholm på väg" den 12/11 2013

När: Tisdagen den 12 november kl 13.00-17.00 Var: Stockholms Byggnadsförening, Norrlandsgatan 11, Stockholm

Syfte: Diskutera strategier för Stockholms tillväxt och trycket på transportinfrastrukturen som följer därav

Vilka: Alla med professionellt eller ideellt engagemang för Stockholms utveckling

Bakgrund

Samfundet S:t Eriks årsbok 2013 uppmärksammar stadens transportinfrastruktur. I anslutning till årsbokens publicering arrangeras ett stadsbyggnadsseminarium om dessa frågor i samarbete med Föreningen för samhällsplanering (FFS), lokalavdelningen för Stockholm- Mälardalen.

Stockholm växer mer än på länge. Nya stockholmare flyttar in, det brukar sägas att de kan fylla två bussar om dagen. Första halvåret 2013 ökade takten, 17 856 invånare anlände. Många skulle ha fått stå i bussarna, om de nu inte hittat andra färdmedel. Stockholm hör till globaliseringens vinnare i befolkningsfrågan, få städer växer snabbare i krisens Europa.

Med tillväxten följer ett växande tryck på vägar, järnvägar, tunnelbanor, hamnar och flygplatser. Från hösten 2012 och tio år framåt ska 100 miljarder gå till Trafiksatsning Stockholm. En ny planeringsomgång och nya förhandlingar om ytterligare satsningar pågår.

Vilka prioriteringar är de rätta? Hur kommer åtgärderna att förändra staden? Ett paradigmskifte ser ut att vara på väg, den spårbundna trafiken blir allt viktigare medan privatbilismen trängs tillbaka. Stockholms infrastruktur för person- och varutransporter är en av nycklarna till att förstå hur staden vuxit fram och hur den kan utvecklas i framtiden.

Infrastrukturen för våra transporter bidrar inte bara till stadens utveckling och invånarnas rörlighet, den kan också låsa människorna i sina strukturer, binda dem till särskilda trafiklösningar och skapa segregerande enklaver; hur trafiksystem byggs i dag kommer att få djupgående inverkan på morgondagens stad. Diskussionen om infrastrukturen måste ta avstamp i en tydlig diskussion om vilken typ av stad och region vi vill försöka skapa.

Seminariet ger tillfälle till historisk tillbakablick, belyser framtida utmaningar och ger en orientering om läget i den pågående planerings- och förhandlingsomgången. Naturligtvis ges också tillfälle till gemensam diskussion.

Välkommen till en viktig eftermiddag!

Samfundet S:t Erik i samarbete med Föreningen för samhällsplanering

PROGRAM

13.00 Välkomna, Monica Andersson, ordförande i Samfundet S:t Erik

13.05 Är vi på väg mot en attraktivare, sundare och tillgängligare stad med minskat bilberoende? Susanne Ingo, strateg vid Trafikverket

13.25 Stockholms trafikfrågor i historiens ljus, Bo Wijkmark, fd regionplanedirektör

13.45 Stockholm stads framkomlighetsstrategi, Mattias Lundberg, avdelningschef, Trafikkontoret, Stockholms stad

14.05 Riktigt bra cykelvägar, när kommer dom? Ebba Larsson, Långsiktig planerare, Trafikverket, Region Stockholm

14.25 Finns det en framtid för feedertrafik på ostkusten? Carola Alzén, VD Mälarhamnar

14.40 PAUS

15.00 Stockholms tillgänglighet, viktigt för hela Mälardalen. Bengt Andersson, stadsbyggnadsstrategi i Södertälje kommun

15.20 Vilka åtgärder planerar staten, landstinget och kommunerna? Karin Eklund, strategisk planerare, Trafikverket, Region Stockholm

15.40 Hur kan åtgärderna finansieras? Vad händer i Stockholmsförhandlingen? Anna Modin, Utredningssekreterare, 2013 års Stockholmsförhandling

16.00 DISKUSSION

16.55 – 17.00 Avslutning. Monica Andersson, Samfundet S:t Erik och Bengt Andersson, Föreningen för samhällsplanering

Moderator: Susanne Ingo

Anmälan: Senast den 6 november till samfundet.st.erik@telia.com / 08-21 09 24.

Deltagarantalet är begränsat och anmälan är bindande. Du kan överlåta din plats till annan person.

Deltagaravgift: 300 kr för medlemmar i Samfundet S:t Erik (bok ingår ej) och/eller Föreningen för samhällsplanering. 100 kr för heltidsstuderande. För övriga är avgiften 700 kr.

I avgiften ingår kaffe/te, frukt och kaka som serveras i pausen samt boken ”Stockholm på väg” (SEÅ 2013). Betalning sker efter bekräftelse från samfundets kansli. Vill Du bli fakturerad uppge fakturaadress och eventuellt referensnummer.

Om Samfundet S:t Erik

Samfundet S:t Erik är en ideell förening vars uppgift är att väcka intresse för och sprida kunskap om Stockholms historia och som verkar för att konstnärliga och historiska krav tillgodoses vid Stockholms omdaning och utveckling. Samfundet stiftades 1901 och blev därmed den första organisationen som målmedvetet verkade för bevarande och utveckling av historiska och estetiska kvaliteter och naturvärden vid Stockholms omdaning. www.samfundetsterik.se

Om Föreningen för samhällsplanering (FFS)

Föreningen för samhällsplanering (FFS) bildades 1947 och verkar nationellt och regionalt genom att sprida kunskap och väcka debatt om samhällsplaneringens mål och medel samt för en sakkunnig behandling av såväl städernas som landsbygdens planeringsfrågor. Viktiga delar i verksamheten är tidskriften PLAN, föreningens sociala medier samt lokalavdelningarna. Mer information om FFS finns på föreningens webbsida www.planering.org

Remiss om nya förslag kring tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Socialdepartementet har skickat ut en lagrådsremiss kring förslag om nya tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. Föreningen för samhällsplanering är en av remissinstanserna. Föreningen får ibland remisser, men efter diskussion i styrelsen avser man att inte besvara remisserna men att sprida information om innehållet i dem via tidskriften PLAN och föreningens sociala medier. FFS roll i första hand att sprida information och erbjuda möjlighet till diskussion

Tidigare erfarenheter inom Föreningen för samhällsplanering (FFS) kring att skriva ihop remissvar från en så pass bred, ideell och politiskt obunden förening som FFS har visat sig vara är mycket svårt. För att kunna omfatta alla medlemmars synpunkter så blir svaren lätt alltför övergripande och därmed lite intetsägande. Det är också lätt att hamna i politiska ställningstaganden, vilket vi som politiskt obunden förening bör akta oss för. Erfarenheterna av att delegera ut skrivandet av remissvar har ibland resulterat i vassa remissvar, som i sin tur orsakat mycket frustration och intern kraft att reda ut i efterhand. FFS styrelse menar att rollen är att i första hand sprida information och erbjuda olika platser för diskussion, via tidskriften PLAN och via de sociala medierna.

Socialdepartemnetets remiss om lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar har skickats ut till ett större antal remissinstanser för synpunkter. Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 19 november 2013.

Promemoria innehåller för det första ett förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, med innebörden att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt PBL. Om en kommun ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan. Bygg-kravsutredningen föreslog i SOU 2012:86 att kommunala särkrav skulle förbjudas i vissa avtal. Promemorian innebär en justering av utredningens förslag på så vis att promemorian föreslår att regleringen mot s.k. särkrav ska gälla generellt när kommunen tillämpar PBL i egenskap av myndighet.

Promemorian innehåller även ett förslag till ny lag om kommunala markanvisningar, som en följd av ett förslag från Statskontoret (rapport 2012:25). Statskontoret föreslog ett förtydligande i bostadsförsörjningslagen med innebörden att en kommun ska ha en policy för markanvis-ningar, medan författningsförslaget i promemorian innebär att ett sådant krav införs i en separat lag.

Syftet med både den nya lagen och förtydligandet i PBL är enligt remissen att öka transparensen och konkurrensen i framför allt kommunala avtalsförhand-lingar för att på så sätt effektivisera byggprocessen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Tekniska egenskapskrav

”En ny bestämmelse införs i plan- och bygglagen om att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan.”

Kommunala markanvisningar:

”En ny lag införs med bestämmelser om kommunala markanvisningar. Med markanvisning avses en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande. Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Kommuner som inte genomför några markanvisningar är inte skyldiga att anta riktlinjer för markanvisningar.”

FFS Sydöstra Sverige inbjuder till temakväll 10 oktober på temat "Cradle to Cradle"

Välkommen torsdag 10 oktober 2013 kl 18.15 till Ronneby!Cradle to cradle innebär att allting ska ingå i kretslopp från vagga till vagga och inte från vagga till grav. Ronneby har nu ett showroom som visar exempel på hur det kan gå till och vilka material man kan använda.

Program

Tåg från Karlskrona avgår 17.34 och kommer fram till Ronneby 17.56

• 18.15-18.45      Introduktion till Cradle to Cradle. Johan Sandberg tf verksamhetsledare för Cefur (Center för forskning och hållbar utveckling i Ronneby).

• 18.45-19.00      Peter Fransson introducerar ett projekt som innebär att intresserade får bygga möbler enligt cradle to cradle-metoden till en ny förskola i Listerby.

• 19.00-19.30      rundvandring i Cradle to Cradle showroom samtidigt som det serveras fika.

• 19.30-20.00       Roland Gustavsson (professor emeritus landskapsarkitektur) berättar  om sitt arbete med utemiljön vid den nya förskolan i Listerby enligt cradle to cradle-metoden.

Tåg från Ronneby avgår 20.19 och kommer fram till Karlskrona 20.59

Anmäl dig senast 5 oktober till eric.markus@bth.se.

Avgift: gratis!

Välkomen!

Styrelsen FFS Region Sydost.

FFS remissvar på Boverkets förslag till Vision för Sverige 2025

Boverket har inbjudit till att lämna synpunkter på verkets förslag till Vision Sverige 2025. Mer information om Boverkets förslag finns att ta del av här. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har vid lokala möten och i föreningsstyrelsens behandlat förslaget och vill föra fram följande synpunkter.

Allmänt

Boverkets uppdrag har omfattat dels att ta fram en sammanställning av nationella mål som bör beaktas i kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas samhällsplaneringsverksamhet; dels att ta fram en vision för Sverige 2025.

FFS anser att nationella rumsliga utvecklingsperspektiv är betydelsefulla instrument för att förmedla långsiktiga strategier, inriktningen av framtida investeringar samt göra avvägningar mellan nationella mål. Flera länder som Tyskland, Nederländerna och Danmark gör återkommande aktualiseringar som underlättar för den lokala och regionala nivån att hantera egna utvecklingsstrategier. Den svenska modellen med vissa nationella anspråk fastlagda i lag (riksintressen), andra genom riksdagsbeslut/uttalanden och åter andra övertagna från EU har successivt skapat en mycket oklar situation för lokal och regional planering som är direkt hämmande för att översiktsplanering ska uppnå såväl aktualitet som strategisk inriktning. FFS välkomnar därför regeringens uppdrag till Boverket.

Boverket pekar i sitt uppdrag avseende nationella mål på den stora svårigheten att hantera det 100-tal statliga mål som finns i den lokala och regionala samhällsplaneringen. FFS vill understryka problematiken med detta – särskilt i två avseenden. Dels behövs en bättre samordning mellan sektorsperspektiv på såväl departemental som verksnivå för att skapa tydlighet hur den lokala och regionala nivån ska hantera alla dessa statliga mål. Dels har den nuvarande urbana utvecklingen (väl visat inom forskningen) mycket stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft. Stadsutvecklingen är en avgörande kraft för nya arbetstillfällen, för robustare regional utveckling samt för integrationen av en växande andel medborgare med annan etnisk bakgrund. FFS anser därför att en hållbar stadsutveckling är ett nationellt mål i sig. Med nuvarande logik klassificeras inte stadsutveckling som en nationell fråga. Därmed blir systemet med nationella mål som är överordnade lokala och regionala mål kontraproduktivt för svensk samhällsutveckling. FFS tillstyrker att Boverket med kraft driver frågan om en total översyn av s.k. nationella mål vare sig de har stöd i miljöbalken eller på annat sätt.

Boverkets andra uppdrag är enligt FFS förenat med avsevärda brister såväl metodologiskt som innehållsmässigt. Redovisningen av förslaget är svårt att ta till sig och förstå. Förslaget är inte heller tillräckligt tydligt avseende grundläggande frågor som: - Vem ska använda visionen? - Vad ska visionen användas till? - Hur ska den användas?

Det underlättar inte användandet av visionen på en lokal och regional nivå, som rimligen borde vara ett syfte med uppdraget. Det är vidare mycket svårt att urskilja vad som är förutsättningar, inriktningsmål/vision och det som kallas ’utmaningar’ för att nå visionen. Förslaget lider av samma brister som Boverket påvisat i uppdragets första del, dvs. att det saknas en analys av målkonflikter mellan olika mål. FFS utvecklar de metodologiska bristerna nedan.

Även innehållsmässigt har Sverige 2025 betydande brister. Flera av de s.k. utmaningarna tycks överlappa varandra och flera är otydliga. Överlappande är t.ex. Säkerställ framtidens energi och Skapa hållbar livsmiljö i staden och på landet. Luddig är t.ex. Passa in kortsiktiga verksamheter i långsiktig planering som i själva visionen enbart omfattar mineralutvinning. I faktiska planeringsprocesser behöver anspråk och restriktioner hanteras tillsammans inom en rumsligt begränsad yta. Endast så kan mål- och intressekonflikter avvägas och prioriteringar göras. Boverkets förslag saknar i hög grad den rumsliga dimension som gör det möjligt att hantera/diskutera de konflikter och de intressen som redovisas.

I det följande utvecklar FFS mer detaljerade synpunkter.

Metodologiska synpunkter

Det svenska offentliga utredningsväsendets adelsmärke är att utredningar ska beskriva både förutsättningarna för de analyser och bedömningar som görs och konsekvenser av gjorda ställningstaganden. Förslaget till vision saknar båda dessa kännetecken.

Vad gäller förutsättningar som i detta fall innefattar framtidsbedömningar av trender som påverkar samhällsutvecklingen måste de i ett fall som detta med nödvändighet begränsas till antal. Desto viktigare är det att redovisa hur urvalet görs och vilka begränsningar det kan innebära för den efterföljande analysen. Inget av detta är gjort. Vidare är de flesta trendbedömningar etc. förenade med stor osäkerhet och därför är det metodologiskt viktigt att arbeta med känslighetsanalyser. Även detta saknas. Den omfattande debatt som uppstod kring Boverkets förra vision Sverige 2009 borde tydligare använts som utgångspunkt för den nya visionen. I den debatten diskuterades tre framtidsbedömningsmetoder: vision, scenarier och långtidsutredningar. Även i anslutning till ESDP – det europeiska planeringsperspektivet – förekom en omfattande diskussion. FFS saknar en medvetenhet om med vilka syften som visioner på internationell och nationell nivå görs och hur de i andra länder nyttiggöras i nationell sektorsplanering samt planering på lokal och regional nivå.

Vad gäller konflikter och konsekvenser vill FFS peka på följande. Sverigevisionen är uppbyggd kring tre perspektiv kallade omvärldsfaktorer (4 st), utmaningar (11 st) och fyra rumsliga dimensioner. I förslaget redovisas inte inneboende konflikter mellan framförallt de identifierade utmaningarna. Det är i konflikten mellan dessa utmaningar som Sverigevisionen skulle kunnat skapa ett verkligt värde genom att vara vägledande.

Utmaningarna är i de flesta fall skrivna i presens. FFS tolkar att dessa texter beskriver situationen 2025, alltså visionen. Ibland beskriver i samma presensform situationen år 2050 och ibland verkar det vara ett rent dagsläge. Dessa otydligheter är inte acceptabla i ett kommande slutförslag. Än viktigare är att utmaningar/delvisioner inte konsekvensanalyserats i förhållande till hinder och trögheter för att röra sig i visionens riktning. FFS saknar m.a.o. en analys av vilka motkrafter respektive trender som måste brytas och vilken typ av främjande/hämmande åtgärder som krävs för att uppnå målen. Frågor som skulle behöva ställas är t.ex. Sverigevisionen ser som önskvärt att landsbygden ska utvecklas. Vilka trender måste då brytas och med vilka medel? Vad får det för konsekvenser att föra över offentliga medel från att lösa kapacitetsproblem i växande stadsregioner till landsbygd och vilka kommer att gynnas/missgynnas av detta? Om Sverigevisionen samtidigt vill lyfta stadsnätverk sammanhållna av effektivt trafikerade spårsystem - vilka investeringar krävs och hur bedöms de bli samhällsekonomiskt lönsamma? Går de två utvecklingsriktningarna att förena?

Samhällsplaneringen på lokal och regional nivå är alltmer ett samspel mellan offentliga och privata aktörer. Det präglar i hög utsträckning planeringens innehåll och process. Boverkets förslag till vision kännetecknas inte av någon medvetenhet om hur privata aktörer kan involveras i arbetet för nationella mål och vilka processer som i så fall krävs. I t.ex. Regional utvecklingsprogram (RUP) har statsmakterna haft en påtaglig ambition att involvera näringsliv och övrig privat sektor. Även Sveriges rumsliga utveckling skapar viktiga förutsättningar för näringslivets konkurrenskraft och borde således vara en tydlig del av förslaget.

Avslutningsvis vill FFS efterlysa mer transparens i arbetet. En nationell vision som inte prövas i en bred öppen debatt har föga chans att påverka framtida utvecklingsprocesser. I ett samrådsskede är det särskilt viktigt att få in synpunkter och kompletterande omvärldsperspektiv – vilket i sin tur kräver klarspråk från förslagsställaren. FFS vill därför uppmana Boverket att i slutdokumentet tydligt ange de rumsliga utvecklingsfrågor som är mest betydelsefulla för en hållbar utveckling i ett lite perifert beläget land med en öppen exportberoende ekonomi, klimathot och allt större prioriteringsproblem mellan välfärdssystemens drift och investeringar för framtida utveckling.

För Föreningen för Samhällsplanering

Carl-Johan Engström

Ordförande

Jan Gehl fick Prins Eugens medalj för framstående konstnärlig gärning

Tisdagen den 6 december delade svenske kungen ut Prins Eugen-medaljen vid en ceremoni på Kungliga slottet i Stockholm. Prins Eugen-medaljen delas ut för framstående konstnärlig gärning. Årets medaljörer är:-Guldsmed Helena Edman -Skulptör Rune Rydelius -Fotograf Gunnar Smoliansky -Textilkonstnär Hrafnhildur Arnardóttir (Island) -Arkitekt Jan Gehl (Danmark) Prins Eugen-medaljen instiftades av Gustav V i samband med Prins Eugens 80-årsdag år 1945.

Motiveringen för Jan Gehl (f. 1936) "Den danske arkitekten och stadsplaneraren Jan Gehl tilldelas Prins Eugens medalj för sitt mångåriga och outtröttliga arbete med att förbättra stadsmiljön för alla som rör sig i den för egen maskin. Gehl är idag professor i stadsbyggnad vid Konstakademien i Köpenhamn men också praktiskt verksam som konsult i stadsbyggnadskvalitet genom firman Gehl Architects. Gehl uppfann inte gågatan men har blivit dess främste förespråkare.

Gehls första bok "Livet mellan husen" 1971 fick ett enormt genomslag och boken blev en bibel såväl på arkitekturskolor, som på stadsplanekontor över hela världen. Den kom i en tid när nackdelarna med en stad planerad för bilar och inte människor hade börjat gå upp för många och den föreskrev en bot: mångfald och variation. Den underströk även att det inte är själva husen utan ytorna och aktiviteterna mellan dem, möjligheterna till spontana möten, som är det viktiga för hur människor trivs en stadsmiljö.

Städer i snart sagt alla världsdelar har de senaste 40 åren anlitat Gehl och har med hans hjälp kunnat återerövra delar av sin stadsväv åt fotgängare och cyklister.

Utan att ha formgivit enskilda byggnader har Gehl på ett mera genomgripande sätt än de flesta husarkitekter påverkat vår tids stadsbyggande och på humanistisk grund stått upp för den lilla, gående eller cyklande människan och hennes grundläggande krav på sin fysiska miljö. Indirekt har han därmed också gjort en stor insats för miljön i vidare bemärkelse."

Längre intervju med Jan Gehl, från 30/9 2012

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=XKnqwpYsC0w&feature=related]

DHS gillar FFS: Ekonomiskt stöd till ny engelspråkig bok om svensk stadsutveckling

Delegationen för hållbara städer (DHS) beslutade 9/12 och informerade idag den 12/12 om att ge ekonomiskt stöd till 27 hållbara stadsbyggnadsprojekt. Alla projekt som fått ekonomiskt stöd kan du ta del av här. Totalt delas 15 Mkr ut till de 27 projekten. En av de ansökningar som tilldelats är Föreningen för Samhällsplanering (FFS) ansökan om att ta fram en engelskspråkiga bok om svensk planering och hållbar stadsutveckling. FFS tilldelas ett ekonomiskt stöd på 270 kkr. Boken kommer att publiceras under 2012, och har arbetsnamnet "Planning and sustainable urban development in Sweden". Halva boken kommer att beröra det svenska planeringssystemet och den andra halvan konkreta exempel på hållbar stadsutveckling i Sverige. Arbetet med boken kommer att påbörjas efter årsskiftet. Om du har förslag på innehåll eller är intresserad av att förhandsbeställa exemplar till din organisation till rabatterat pris går det bra att kontakta PLANs redaktör. Boken blir en slags uppföljare till den bok som Föreningen för Samhällsplanering gav ut år 2001: "Swedish Planning - In times of diversity". Boken har varit slutsåld en längre tid, så att vi nu fått ekonomiskt stöd att ta fram en ny variant är mycket välkommet.

Föreningen för Samhällsplanering gav år 2001 ut den engelspråkiga boken Swedish Planning. Nu kommer uppföljaren!

 Kapitelindelningen i boken Swedish Planning var: - The City - The Region - The Nation - The Planning Process Där varje kapitel avslutades med exempel.

Totalt var det 32 artiklar i boken som publicerades 2001.

Vi får återkomma om hur de kommande kapitelstrukturen och innehållet kommer att bli i den kommande boken.

Rapport från KTH:s Stadsbyggnadsakademi 5/12 ”Medborgardialog i regi av Konstnären, Kommunikatören och Professorn”

KTH:s Stadsbyggnadsakademi arrangerade den 5 december ett kvällsmöte om medborgardialoger. Detta är bara en enklare rapport från detta möte utifrån mina egna minnesanteckningar. Medborgarförankring – att be medborgare reflektera och ha åsikter om stadsbyggande – är i sig inget nytt. Frågan är vilka nya metoder som kan användas samt i vilken omfattning åsikter och perspektiv får utrymme. Vilka värden prioriteras? Vad krävs idag för nya förhållningssätt och vad beror det på?

Upplägget vid KTH Stadsbyggnadsakademi var att låta tre olika personer med olika professioner ge sitt perspektiv på medborgardialoger. Dessa personer var:

• Katarina Fredrika, konstnär, WWACE AB
• Johannes Wikman, kommunikatör, Upplands Väsby kommun
• Göran Cars, professor, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH

Moderator var Maria Håkansson, KTH.

Katarina Fredrika, konstnär, WWACE AB Katarina Fredrika är konstnär och driver företaget WWACE AB. Hon menade att vi i dialogen/samtalet med medborgarna måste utgå ifrån en bättre balans mellan människors Emotionella Intelligens (EQ) och mer rationella Intelligenskvot (IQ). Hon menade att detta har särskild betydelse när det gäller stadsutveckling, där ofta det rationella tänkandet har stått i fokus trots att platsen som utvecklas ofta har starka känslomässiga värden för människor. Vi behöver försöka skapa situationer i samtalet/dialogen där vi kan glida mellan olika existensplan och därmed skifta perspektiv på vad en plats är och kan bli. Människor är mycket mer präglade, än vi tror, av exempelvis foton-ljud-musik kopplade till staden, orter, platser.

Ett exempel, som Katarina Fredrika varit involverad i, är den utställning som i somras arrangerades i Stockholms kulturhus inom ramen för samrådet kring programmet ”Arkitektur Stockholm”. Där ordnades en utställning ”Våra drömmars Stockholm”, med ett tiotal olika stationer. Dessa stationer var ett sätt att på ett mer lekfullt sätt möjliggöra för människor att ge sitt avtryck om hur de vill att Stockholm framöver ska utvecklas och gestaltas.

Foto från entreen till utställningen Mina drömmars Stockholm på Kulturhuset

Själva utformningen av de olika stationerna var i plywood, ett sätt att visa på att det var ett arbete i pågående och att detta material dessutom är miljövänligt. Gränssnittet mellan själva lokalutrymmet och gatan/torget utformades i form av transparenta foton på olika medborgare – ett sätt att symbolisera värdet av att detta var transparent/öppet samråd. Tanken var att försöka skapa en utställning som inte hade så höga krav på medborgarna att ge sitt avtryck. Mer ge en kul upplevelse och om du vill ge ett avtryck om vad du tycker.

Avslutningsvis påpekade Katarina Fredrika behovet av att i en medborgardialog ge utrymme för fler existensplan än de rationella. För att kunna göra detta måste man som planerare vara i samklang med sina egna inre känslor och värden.

Mer information om Våra drömmars Stockholm och samrådsförslaget Arkitektur Stockholm, se tidigare blogginlägg här från möte på Färgfabriken den 13/9 2011.

Johannes Wikman, kommunikatör, Upplands Väsby kommun Johannes Wikman är utbildad kommunikatör och anställd på Upplands Väsby kommun för att ansvara för kommunikationsprocessen. Denna kommunikationsprocess involverar idag en lång rad aktörer, både offentliga-privata aktörer och föreningar mm.

Johannes introducerade först en idémodell som tagits fram av Troed Troedsson, som visar på en långsiktig mänsklig/samhällig utveckling: a)      Muskler, Material, Stationär b)      Hjärna, Funktionell, Långsiktig c)      Kommunikation, Värderingsstyrd, Kortsiktig

Denna modell visar på att vi behöver anpassa vårt sätt att gå tillväga vid medborgardialoger. De medborgare vi idag möter vid dialoger/samråd vill vara engagerade, de litar inte alltid på tjänstemannen. De tycker att de kan mer – och de gör också detta i många fall.

Upplands Väsby fick en väckarklocka avseende medborgardialoger i samband med samrådsmöten om Fresta by. De mötte mycket protester, politiken reagerade och undrade varför de fått så dåliga underlag mm. Ett arbete startade med att utveckla kommunens sätt att föra medborgardialoger.

De började med att göra en gemensam studieresa till Toronto, där de studerade hur de gått tillväga i sitt framgångsrika arbete med att föra samtal och dialog med medborgare.

Därefter så startade Upplands-Väsby upp ett antal olika typer av samtal/dialog: * Barn i planprocessen * Ungdomsråd * Dialog om trafikstrategi * Dialog om Trygg småstad * Väsbypanelen (elektronisk panel) * Råd för medborgardialog * Öppna nämndsammmanträden Alla dessa exempel kan man ta närmare del av på www.upplandsvasby.se/dialog

Johannes nämnde några erfarenheter: * Planerarna vid Stadsbyggnadskontoret trodde de lyssnat på medborgarna under alla år, men när de fick ökad kunskap insåg de att de inte hade gjort detta * Dialog måste vara på allvar! Viktiga värdeord är Tillit, Trovärdighet och Tydlighet * Det räcker inte med att ta fram en broschyr utan man måste försöka skapa en genuin dialog. * Konfliktlösande dialog kan gärna ske i översiktsplanen/fördjupade översiktsplaner * Vi måste bedriva mer uppsökande verksamhet i vårt planeringsarbete för att få till rätt typ av dialoger med medborgarna

Upplands Väsby håller nu på med att starta upp ett intressant utvecklingsarbete avseende att hitta nya former av IT-dialoger. Här finns också en kort film från Väsby Labs som arrangerades den 26-27/10 2011:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=QXWh2NY_hRs&feature=player_embedded#!]

Göran Cars, professor, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH Som forskare så ställer jag upp två huvudfrågor avseende medborgardialoger: a)      Blir det mer demokratiskt? b)      Blir det en mer effektiv planeringsprocess?

Svaret på dessa frågor är att tyvärr alltför ofta ”nej”. Göran menade vi ofta bjuder in till medborgardialoger/samråd som inte är genuina och där det på förhand ofta redan är bestämt vad som ska hända. Göran skrädde inte orden: ”Det dialogas åt helvete för mycket!”. Vi borde i många fall, där vi redan vet mycket, istället koncentrera oss på att göra istället för att fråga.

Varför gör man idag medborgardialoger? a)      Ett måste enligt lagen b)      Ett patos för demokrati c)      Ett sätt att vinna legitimitet d)      Ett sätt att slippa göra något

Vilka värden kan medborgardialoger skapa + Delaktighet - ett demokratiskt värde + Lokal kunskap kan tillföra värden + Snabbare planeringsprocess

Hur fungerar medborgardialoger idag? * Ofta uselt * Begränsat deltagande (högröstade medelålders vita män, rättshaverister, NIMBY-folk) * Ny kunskap som kommer fram vid medborgardialogerna kommer fram för sent i själva processen * För de flesta känns dagens former för dialog/samråd föråldrade

Hur utveckla medborgardialoger som ett effektivt instrument? * Bestäm: När ska vi ha dialog, när ska vi inte ha dialog * Två huvudvägar: Edemokrati och Charette * Charette: Tydliga ramar, tydligt mandat. Tidigt skede. Alternativgenerering och konflikthantering * Edemokrati: Svarsalternativ. Systematisk dialog om alternativ/konsekvenser

Paneldiskussion Maria Håkansson ledde en paneldiskussion. Fråga: Ni i panelen, Konstnären-Kommunikatören-Akademikern, vilket är utifrån era roller era största bidrag avseende medborgardialoger: Johannes Wikman: Att utbilda planerare i kommunikation Göran Cars: Att tillämpa mina teoretiska kunskaper i praktiken. Att delta. Katarina Fredrika: Att hjälpa till med att skapa intimitet i dialogen, att komma under ytan.

KTH Stadsbyggnadsakademin 5/12 2011: katarina Fredrika, Göran Cars, Johannes Wikman, Maria Håkansson

Allmän diskussion:

• Hur fånga mänskliga essensen, Man kan i dialogen inte föregå ”uppfinningen”
• Planerarrollen blir att ge röst åt de som inte är där och deltar
• Genuin medborgardialog – ofta på en ÖP nivå
• Hur hantera dialoger när så mycket av planeringen sker inom det privata?
  • Kommunens roll blir att skapa ”förhandlingssituationer”
  • Koppla på utbildningsinsatser vid markanvisningar
• Visa också på ”bra” projekt som inte skulle kommit till om man lyssnat på medborgarna vid en dialog. Exempelvis:
  • Globen
  • Stockholms stadshus
  • Västra hamnen i Malmö
• Politiken har ett ansvar att våga gå emot oppositionen
• Medborgarna bör vid dialoger nyttjas till det som vi planerare inte kan, medan vi planerare bör fokusera på det vi är bra på - att skapa en helhetsbild
• Hur hantera att i vissa kommuner, områden har många medborgare begränsade svenska språkkunskaper? Arbeta mer med bild än text, Ha med spårkliga tolkar.

Avslutningsvis – Viktiga saker att tänka på vid medborgardialog: Göran Cars: Ställ frågan om det är dialog som behövs? Om det är dialog som behövs överväg formen. Johannes Wikman: Överväg om dialog, Genuin dialog. Katarina Fredrika: Titta inåt, Integrera kulturella perspektivet, Överväg timing

IBM marknadsför sig inom hållbar stadsutveckling

Många svenska myndigheter har på senare år intresserat sig kring hållbar stadsutveckling, den ena konferensen efter den andra har arrangerats på detta tema. Många konsultbolag har hakat på och har eller haft särskilda marknadsföringinsatser på detta tema. Men att ett företag som IBM, som i år fyller 100 år, nu på allvar marknadsför sig på detta tema är intressant. Deras övergripande marknadsföring är på begreppet "En smartare planet" och under denna finns ett antal teman där "Smartare städer" är ett, här finns en länk till deras svenska webbsida om smartare städer. IBM genomförde den 11 oktober en intressant workshop tillsammans med Stockholm stad där 200 ungdomar deltog och kläckte nya idéer kring smartare städer. Här kan du läsa mer om detta arrangemang Stockholm den moderna staden, och de idéer som togs fram kommer inom kort att publiceras på deras facebooksida här och det finns även en twittersida här. Avslutningsvis ett par youtubeklipp från IBM, det första en kortare reklamfilm "Smarter planet - smarter cities" och det andra en något längre infofilm med namnet "Building smarter cities": Kort reklamfilm "Smarter planet - smarter cities"

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=vm8iDpfWpjw]

Längre infofilm "Building smarter cities":

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=2PtiWdS6UZA]

IBM:s logotype för Smarter Planet - Smarter cities: