utveckling

Relationen mellan land och stad har många dimensioner

Relationen mellan land och stad har många dimensioner

Vikten av att inte skapa en konflikt mellan land och
stad lyfts ofta fram i diskussionen om platser och platsers utveckling. Man säger att det råder ett
ömsesidigt samspel och att det är det vi bör bygga vidare på. Men hur hänger det egentligen ihop? Hur förhåller sig det ömsesidiga beroendet till konflikterna? Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som driver företaget Härifrån, lyfter fram ett antal viktiga perspektiv i att förstå relationen mellan land och stad.

Täthetens utveckling i Stockholms stad

Täthetens utveckling i Stockholms stad

Ökad bebyggelsetäthet är en naturlig följd av en växande stad. Befolkningstillväxt och verksamheters expansion är historiskt de främsta orsakerna till att nya ytor tagits i anspråk för bebyggelse i huvudstaden. Husen har succesivt blivit allt högre och bebyggelseväven tvinnas allt tätare. Stadens växtkraft riktades under nära 750 år utåt. Idag är möjligheten att flytta kommungränsen utåt för ny byggbar mark marginell. Sedan millennieskiftet är Stockholms stads inställning därför ”Bygg staden inåt”. Nu står staden inför en historisk hög befolkningstillväxt och det höga bostadsmålet saknar tidigare motsvarighet. Det betyder en tätare stad.

GATSMART KULTUR i Korogocho: Reflektioner från en gata i Korogocho, Nairobi, Kenya

GATSMART KULTUR i Korogocho: Reflektioner från en gata i Korogocho, Nairobi, Kenya

Tillsammans med lokala konstnärer och några av Nairobis största namn inom gatukonst, samlas barn och ungdomar för att förvandla gatorna till offentliga konstverk. Alla bjuds in att vara med och måla. Landskapsarkitekterna Pia Johansson, Emma Skottke, Marlene Thelandersson och Maria Höök har genom Arkitekter utan gränser engagerat sig i projektet Korogocho Streetscapes i Nairobi.