PLAN blog — Föreningen för Samhällsplanering

täthet

,

Har du koll på dagsljusfaktorn?

,
Har du koll på dagsljusfaktorn?

I allt tätare städer blir frågan om dagsljus en aktuell fråga redan i planskedet. När Saga Wingård, tidigare planeringsarkitekt i Linköping, jobbade med området kring den nya järnvägsstationen passade hon samtidigt på att ta fram tumregler att förhålla sig till när det gäller dagsljus. Resultatet visar att med rätt planering finns det stora sociala och ekonomiska vinster att göra. För att inte tala om att det samtidigt också kan bli juridiskt korrekt.

,

Täthetens utveckling i Stockholms stad

,
Täthetens utveckling i Stockholms stad

Ökad bebyggelsetäthet är en naturlig följd av en växande stad. Befolkningstillväxt och verksamheters expansion är historiskt de främsta orsakerna till att nya ytor tagits i anspråk för bebyggelse i huvudstaden. Husen har succesivt blivit allt högre och bebyggelseväven tvinnas allt tätare. Stadens växtkraft riktades under nära 750 år utåt. Idag är möjligheten att flytta kommungränsen utåt för ny byggbar mark marginell. Sedan millennieskiftet är Stockholms stads inställning därför ”Bygg staden inåt”. Nu står staden inför en historisk hög befolkningstillväxt och det höga bostadsmålet saknar tidigare motsvarighet. Det betyder en tätare stad.

,

Hur tätt är rätt?

,
Hur tätt är rätt?

En stad är mer än bara bostäder och måste handla om människorna som lever, verkar och besöker staden. När Boverket nu skriver upp prognosen för byggbehovet i Sverige så blir frågan om den täta staden och orten allt mer brännande. Mirja Ranesköld, planeringsarkitekt på Boverket och projektledare för skriften Rätt tätt, varnar för att det finns risk att sådant som ljus, ljud, plats för samhällservice och det allmänna utrymmet mellan husen kan hamna i skymundan om förtätningen inte görs på rätt sätt.

, , ,

Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

, , ,
Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.

,

Duellen om: Stockholms täthet

,
Duellen om: Stockholms täthet

På en slamrig lunchrestaurang vid Östra station mötte jag upp med två vänner. 
De är också motstående debattörer till varandra. Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson och stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle. De båda är aktuella med en offentlig debatt om täthet och urbanisering som pågått till och från det senaste året. Jag slog på telefonens inspelningsfunktion, ställde några öppningsfrågor och lät samtalet vandra iväg.