– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Projektet Vallastaden har under flera år hyllats som ett exempel på en samhällsbyggnadsprocess där små förändringar inom ramarna för det befintliga regelverket ger stor förändring i resultatet. Men hur har byggprojektet tagits emot av byggherrarna? PLAN frågade byggherren och arkitekten Staffan Schartner på Omniplan, just nu aktuell med ett litet hus i mitten av stadsdelen.
Den svarta marknaden för hyresrätter i Stockholm är utbredd. Men många som uttalat sig i frågan om varför detta sker och vilka lösningar som krävs har sällan talat med de som är involverade i svarthandeln. Helena Kihlanki och Ida Borg vid Stockholms universitet frågar nu köparna i syfte att få ny kunskap och en djupare förståelse för varför de går emot sina egna moraliska och bostadspolitiska ståndpunkter.
Att skapa inkomstmässigt blandade stadsdelar är av stor vikt för att skapa social hållbarhet i stadsbyggandet. Men en grundläggande utgångspunkt för det är att det finns skillnader i någon form av upplevd kvalitet som leder till olika hyror och priser. Det skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. En möjlig lösning för detta är, enligt Lind, att begränsa renoveringstakten och stadsutvecklingsprojekt i centrala områden som är nedgångna och inte så attraktiva, men också att se möjligheten till inkomstkvoterade bostäder, så kallad ”social housing”.
När städer växer hamnar infrastrukturen i centrum. Det gäller inte minst de järnvägslinjer som går rakt genom stadskärnan. När Sundbybergs stad nu är inne i en expansiv fas är detta just ämnet som de delar med många andra kommuner i Sverige. Här är lösningen ett modernt resecentrum, en tät och sammankopplad stadsstruktur och en ökad tillgång till grönyta.
När stadsutveckling går från vision till detaljplan och bygglov riskerar projektets bärande kvaliteter att skalas bort. I Upplands Väsby lanserade man 2014 en modell för att kunna upprätthålla stadsutvecklingskvalitéer genom hela processen. Stadsutvecklingschef Fredrik Drotte och projektledare Alarik von Hofsten beskriver här modellen och dess tillämpning i projektet Fyrklövern.
Den 8 april på Fotografiska, i ett soldränkt Stadsgårdskajen i Stockholm, möter jag upp med Martin Willén som är biträdande stadsbyggnadschef på Örebro kommun och ansvarig för naturvård, fastigheter och exploatering, samt Lennart Weiss som är kommersiell direktör på Veidekke. Anledningen är den Twitterdiskussion som uppstod mellan dem i samband med Ledaren som publicerades i DN 30 januari i år, där en ny bostadsreform skisseras i tre steg. Det första steget är att Skrota ränteavdraget och slopa flyttskatten, det andra att Avreglera hyresrätten och stärka låginkomsttagarna, det tredje att Minska statens krav och avskaffa kommunernas veto. Vem tyckte då vad?
I Sverige råder bostadsbrist sedan tidigare vilket ytterligare har aktualiserats med anledning av en snabb befolkningsökning. Ola Nylander, professor vid Chalmers i Göteborg, blickar tillbaka för att se vad som krävs för att verkligen få fart på bostadsbyggandet, inte bara på kort sikt utan också i ett mer långsiktigt perspektiv. Nylander pekar på tre beprövade lösningar; Kooperativt bostadsbyggande, riktat bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet
