– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Planeringsinsatsernas omfattande kostnader och dess över tid bestående, och ibland omtumlande, ingrepp i människors livsmiljöer är ett återkommande lokalpolitiskt konflikttema. Det är kanske inte överraskande att just stadsutvecklingen blir föremål för kritik och därför också stått i fokus för krav om ökad medborgerlig delaktighet.
“[…] Perhaps there was a touch of both tangible in then President Lennart Meri’s oft-repeated challenge: what was Estonia’s Nokia? If his reference was to the rapid rise of the well-known Finnish telecoms company throughout the 1990s, then his more fundamental point was the horizon itself: the desire for an idea larger than the present moment.”
Förr sågs ”kris” som en ständigt överhängande risk som modern styrning, vetenskap och samhälle försökte avvärja med hjälp av institutionell kunskap och teknik. Idag har kris kommit att bli inte bara det centrum kring vilket världen roterar – och något som påverkar alla aspekter av livet – utan också själva villkoret för att liv ska synliggöras.
Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet under 1800-talets senare hälft krympte avstånden mellan landets olika delar, ledde till stadsbildningar, accelererade industrialiseringen och tillväxten, förändrade människors levnadsmönster och livssyn. Den var resultatet av en medveten statlig investeringspolitik. Även valet att investera stort i vägtrafiken under efterkrigstiden var politiskt och det hade än mer genomgripande effekter. Det blev tidigt uppenbart att väginvesteringarna hade lett till ett ohållbart transportsystem. Trots det har det visat sig mycket svårt att ändra inriktning.
