De här ungdomarna besitter en specialkompetens om staden och dess funktion som vi vuxna aldrig kan komma åt utan deras hjälp. På så sätt blir ungdomarnas expertkunskap direkt relevant för att uppfylla förväntningarna på vad en demokratisk stadsutveckling innebär.
Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?
När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.