– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
För tre år sen startade nätverket Nordic City Network. Nu har de publicerat en sammanställning av 450 spännande exempel på stadsutveckling som alla har sin speciella karaktär. Centralt i nätverkets agenda är att staden betraktas som lösningen på många av samtidens utmaningar, men också att det är politiken som måste våga ta ut riktningen.
Hej, Johanna Lundberg (J) på Urban Minds, Patrick Verhoeven (P) på Mandaworks och Vilhelm Meyer (V) på Urban Utveckling. Kul att ni ville stanna upp och prata temanummer med mig (Björn Ekelund). Ni planerar. Men vad gör ni egentligen och vad är planering. Låt oss diskutera planering, från de privata planeringskontorens horisont.
Om en procent av Sveriges husägare skulle bygga ytterligare en bostad årligen så kan femhundra tusen bostäder skapas på 25 år. Det menar Åsa Kallstenius och Karin Kjellson som varit drivande i det praktiknära forskningsprojektet 500K. Med finansiering från Boverket har de undersökt vilka förändringar av detaljplanen som skulle göra ovanstående scenario möjligt och redovisar ingående förslag till uppdateringar i detaljplanen för att öka byggandet.
När forskaren Marlies Meijer presenterar sina studier av lokala planeringsinitiativ i Spanien så förefaller handlingskraften och det lokala engagemanget nästan som en naturlig konsekvens i ett land där grundläggande planeringsinstrument saknas. Särskilt intressant blir det när Meijer även kan se liknande tendenser här i Sverige.
Vända, vrida och testa – att förtäta med kvalitet. De flesta tillväxtkommuner i Sverige i dag står inför liknande planeringsmässiga utmaningar. Utmaningarna beskrivs ofta som en kamp mot bostadsbristen - att växa i takt med befolkningsökningen. Samtidigt ligger inte utmaningen i att växa snabbt för växandets skull, utan kanske främst i att växa på ett sätt som är hållbart i längden. Det som planeras måste hålla kvalitet. Hur får vi detta att gå ihop?
I allt tätare städer blir frågan om dagsljus en aktuell fråga redan i planskedet. När Saga Wingård, tidigare planeringsarkitekt i Linköping, jobbade med området kring den nya järnvägsstationen passade hon samtidigt på att ta fram tumregler att förhålla sig till när det gäller dagsljus. Resultatet visar att med rätt planering finns det stora sociala och ekonomiska vinster att göra. För att inte tala om att det samtidigt också kan bli juridiskt korrekt.
Ökad bebyggelsetäthet är en naturlig följd av en växande stad. Befolkningstillväxt och verksamheters expansion är historiskt de främsta orsakerna till att nya ytor tagits i anspråk för bebyggelse i huvudstaden. Husen har succesivt blivit allt högre och bebyggelseväven tvinnas allt tätare. Stadens växtkraft riktades under nära 750 år utåt. Idag är möjligheten att flytta kommungränsen utåt för ny byggbar mark marginell. Sedan millennieskiftet är Stockholms stads inställning därför ”Bygg staden inåt”. Nu står staden inför en historisk hög befolkningstillväxt och det höga bostadsmålet saknar tidigare motsvarighet. Det betyder en tätare stad.
När Motala för sju år sen fick ett förslag till förtätning av Borensberg så var det den täta småstaden som stod som förgrund. Men sen dess har lite hänt. Vad är det då som gör att det inte blir som det var tänkt, eller ännu viktigare att förstå; är täthet lika aktuellt utanför de stora städerna? Leif Sjögren, stadsarkitekt i Motala tar oss med på en komplex resa genom politik, stadsbyggande och täthet i mindre städer och tätorter.
