– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Med en ansökan om planbesked för nytt höghus i centrala Sundsvall så blir frågan om vem som planerar högaktuell. Enligt Claes Rogander strider förslaget mot både översiktsplanen, stadsvisionen och riksintresset Stenstaden. Huruvida projektet kommer att fortsätta återstår att se, men det faktum att kommunens politiker i nuläget ändå vill utreda frågan vidare kommer att synliggöra vilken robusthet ett planeringssystem har, eller inte.
Norrköping växer redan idag med 1500 invånare per år. Men i och med handskakningen i Sverigeförhandlingen ska nu 15 300 bostäder byggas innan år 2030. Det ska lösas genom två helt nya innerstadsdelar som planeras i nära anslutning till stationen. Projektledarna Julia Stenström och Josef Erixon berättar om ett intensivt men ovanligt överblickbart projekt som tack vare god planering känns hanterbart.
I Umeå sker ett nära samarbete av planering mellan kommun och universitet . Nu senast när den smarta staden ska utvecklas i ett FoU-arbete inom ramen för Horisont 2020. Men också i regionalfondsprojektet Den koldioxidsnåla platsen. Tillsammans utgör de ett bra exempel på när nya finansieringsmodeller också leder till nya aktörer i planeringen.
Region Skåne har under lång tid varit en föregångare i att arbeta med planering. När de nu vill bidra till ett ökat bostadsbyggande i regionen har de vänt sig till Sveriges Byggindustrier Syd i ett nytt samarbetsprojekt där förhandlingsplanering och andra verktyg prövas för att anta utmaningen om bostadsförsörjning
För tre år sen startade nätverket Nordic City Network. Nu har de publicerat en sammanställning av 450 spännande exempel på stadsutveckling som alla har sin speciella karaktär. Centralt i nätverkets agenda är att staden betraktas som lösningen på många av samtidens utmaningar, men också att det är politiken som måste våga ta ut riktningen.
Om en procent av Sveriges husägare skulle bygga ytterligare en bostad årligen så kan femhundra tusen bostäder skapas på 25 år. Det menar Åsa Kallstenius och Karin Kjellson som varit drivande i det praktiknära forskningsprojektet 500K. Med finansiering från Boverket har de undersökt vilka förändringar av detaljplanen som skulle göra ovanstående scenario möjligt och redovisar ingående förslag till uppdateringar i detaljplanen för att öka byggandet.
När forskaren Marlies Meijer presenterar sina studier av lokala planeringsinitiativ i Spanien så förefaller handlingskraften och det lokala engagemanget nästan som en naturlig konsekvens i ett land där grundläggande planeringsinstrument saknas. Särskilt intressant blir det när Meijer även kan se liknande tendenser här i Sverige.
Vända, vrida och testa – att förtäta med kvalitet. De flesta tillväxtkommuner i Sverige i dag står inför liknande planeringsmässiga utmaningar. Utmaningarna beskrivs ofta som en kamp mot bostadsbristen - att växa i takt med befolkningsökningen. Samtidigt ligger inte utmaningen i att växa snabbt för växandets skull, utan kanske främst i att växa på ett sätt som är hållbart i längden. Det som planeras måste hålla kvalitet. Hur får vi detta att gå ihop?
I allt tätare städer blir frågan om dagsljus en aktuell fråga redan i planskedet. När Saga Wingård, tidigare planeringsarkitekt i Linköping, jobbade med området kring den nya järnvägsstationen passade hon samtidigt på att ta fram tumregler att förhålla sig till när det gäller dagsljus. Resultatet visar att med rätt planering finns det stora sociala och ekonomiska vinster att göra. För att inte tala om att det samtidigt också kan bli juridiskt korrekt.
