PLAN
Guest User
PLAN har nya redaktörer – vad vill de?

– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.

PLAN har nya redaktörer – vad vill de?
PLAN
Niclas Holmqvist
Välkomna PLAN:s studentredaktion

För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:

Välkomna PLAN:s studentredaktion
PLAN
PLAN
Jordbruksmarken i nytt ljus

Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.

Jordbruksmarken i nytt ljus
PLAN
PLAN
Fiske i staden – rättvisa, rekreation och ...

Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.

Fiske i staden – rättvisa, rekreation och levande vatten
ledare, PLAN
Emil Sandström
Vad gör konsten med planeringen?

Som en del i att hitta nya metoder för platsförståelse, dialog och gestaltning har intresset för att involvera konstnärer i planeringsprocesser ökat de senaste åren

Vad gör konsten med planeringen?

rapport

, ,

Refererat

, ,
Refererat

Behovet av kraftfullare bostadsförsörjning, av nationell stadspolitik och strategisk regional planering är frågor som debatteras starkt både i Sverige och England. Inga-Maj Eriksson beskriver här i ett utdrag ur tidskriften Town & Country Planning hur professionella planerare i England har utarbetat fyra scenarier till hjälp för hur man kan tänka och forma politik. Inga-Maj Eriksson menar att planerarkåren i Sverige skulle kunna bidra på liknande sätt med konkreta faktabaserade förslag till alternativa former för stadsutveckling. 

, ,

Modellen ”Hälsan i rullning” - Modell för att mäta stadsform och förstå cyklisters fysiska och psykiska hälsa

, ,
Modellen ”Hälsan i rullning” - Modell för att mäta stadsform och förstå cyklisters fysiska och psykiska hälsa

Genom en mycket omfattande litteraturstudie har Linda Hartzell och Minna Jersenius översatt definitionen av hälsa till termer av stadsform. Genom detta har en modell utvecklats som inte bara ger möjlighet att utvärdera platsers och stadsstrukturers fysiska hälsoeffekter utan också de psykiska. Genom workshop tillsammans med tjänstemän i Nacka och Stockholm har modellen testats och reviderats och innehåller resultat som är minst sagt överraskande. Mår cyklisterna verkligen bättre i täta stadsmiljöer än på gröna cykelbanor utanför innerstaden?

,

Från Boverkets och Moviums konferens om barn och ungas utemiljö i Sundbyberg 3-4 juni: Sätter dagens stadsplanering barnens behov på undantag?

,
Från Boverkets och Moviums konferens om barn och ungas utemiljö i Sundbyberg 3-4 juni: Sätter dagens stadsplanering barnens behov på undantag?

Ett hundratal planerare, främst landskapsarkitekter och ansvariga för skollokaler, men även några politiker, samlades i Sundbyberg 3-4 juni för en bred genomgång av vad som behövs i den fysiska miljön för att våra barn och unga ska få en bra start i livet. Kunskapen om barns behov av utrymme i det fria är numera väl underbyggd, men det är svårt att sprida insikterna utanför skaran av redan frälsta. Den rådande trenden ”tät stad till varje pris” går inte att tränga igenom. 

,

Rapport från Trafikverkets hearing om stadsmiljöavtal den 17 april

,
Rapport från Trafikverkets hearing om stadsmiljöavtal den 17 april

En nyhet från förra årets budget är Stadsmiljöavtal med syfte att stimulera insatser för hållbara transporter i städer och bidra till ökad andel kollektivtrafik, cykel och gång samt innovativa och klimateffektiva lösningar inom kollektivtrafiken. De ska också bidra till god bebyggd miljö, ökat bostadsbyggande, frisk luft, hållbar arbetspendling, ökad sysselsättning. Under perioden 2015-2018 fördelas totalt två miljarder till medfinansiering med högst 50 % av investeringar i lokal och regional kollektivtrafik.