– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
I PLAN nr 2-3 2010 konstaterade Mari Kågström vid SLU att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagar och policys gällande hantering av hälsa i MKB. Hon menar att det ger praktikerna stor makt att påverka hur detta görs. i följande artikel tar Kågström ämnet vidare och berättar mer om hur dessa praktiker tänker och agerar kring hälsa och om deras möjligheter att påverka sin praktik.
Genom en mycket omfattande litteraturstudie har Linda Hartzell och Minna Jersenius översatt definitionen av hälsa till termer av stadsform. Genom detta har en modell utvecklats som inte bara ger möjlighet att utvärdera platsers och stadsstrukturers fysiska hälsoeffekter utan också de psykiska. Genom workshop tillsammans med tjänstemän i Nacka och Stockholm har modellen testats och reviderats och innehåller resultat som är minst sagt överraskande. Mår cyklisterna verkligen bättre i täta stadsmiljöer än på gröna cykelbanor utanför innerstaden?
I Göteborg har kommunen under flera år arbetat aktivt med barnkonsekvensanalyser (BKA) och sociala konsekvensanalyser (SKA). Med utgångspunkt i de erfarenheterna beskriver här Ulrika Lundquist, vid Göteborgs stad, hur arbetet fortskrider och ständigt utvecklas för att kunna konkretiseras, prövas och utvärderas. För som Lundquist uttrycker det - Det finns inga enkla lösningar och svar, men vi måste ändå våga agera!
Med Sveriges första grön-, blå och vitstrukturplan vill vi i Gällivare kommun skapa en gemensam syn rörande användning, hantering och utformning av snö, vatten, grönska och vägar. Arbetet har utvecklats för att hitta konkreta lösningar som svarar mot hållbarhetsmålen och Gällivares vision om att vara ”En arktisk småstad i världsklass”, där utevistelse är möjligt året runt och där snö ses som en tillgång, även inne i staden.
Att planera städer för vinterklimat är ett måste för många i Sverige och i våra nordiska grannländer. Men kunskapen kring hur, varför och vad som blir effekten av ett sådant stadsbyggande är relativt lite utforskat. Kristina L Nilsson och Catrine Kostenius som deltar i forskningsmiljön Hälsa på hal is vid Luleå tekniska universitet menar att detta är ett ämne som behöver studeras vidare, inte minst med avseende på hälsoeffekter och hur medborgare kan delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter i kallt klimat. De menar vidare att precis som grön- och blåplaner utarbetas som en naturlig del av stadsplaneringen så är vitplaner lika viktiga.
För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström framhåller att regeringens mål är att inom en generation sluta de växande hälsoklyftorna i Sverige. Ett av de viktigaste medlen för utveckling är arbetet med fysisk planering och ett strategiskt men också konkret helhetstänk. Wikström menar att ”...det kommer aldrig vara enskilda insatser som är lösningen” och uppmanar därigenom till ökad samordning mellan politikområden likväl som en mer rättvis fördelning av hälsofrämjande platser och åtgärder till de som behöver det allra mest.
Projektet Vallastaden har under flera år hyllats som ett exempel på en samhällsbyggnadsprocess där små förändringar inom ramarna för det befintliga regelverket ger stor förändring i resultatet. Men hur har byggprojektet tagits emot av byggherrarna? PLAN frågade byggherren och arkitekten Staffan Schartner på Omniplan, just nu aktuell med ett litet hus i mitten av stadsdelen.
Den svarta marknaden för hyresrätter i Stockholm är utbredd. Men många som uttalat sig i frågan om varför detta sker och vilka lösningar som krävs har sällan talat med de som är involverade i svarthandeln. Helena Kihlanki och Ida Borg vid Stockholms universitet frågar nu köparna i syfte att få ny kunskap och en djupare förståelse för varför de går emot sina egna moraliska och bostadspolitiska ståndpunkter.
