– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Stadsplanering och folkhälsa har starka band i historien. I en tid före både vaccin och antibiotika var de fysiska strukturerna avgörande för att rädda liv. Guy Baeten, professor i Urbana studier på Malmö Universitet, blickar bakåt i tiden och menar att det är dags att återupprätta sambandet mellan stadsplanering och folkhälsopolitik.
Genom en mycket omfattande litteraturstudie har Linda Hartzell och Minna Jersenius översatt definitionen av hälsa till termer av stadsform. Genom detta har en modell utvecklats som inte bara ger möjlighet att utvärdera platsers och stadsstrukturers fysiska hälsoeffekter utan också de psykiska. Genom workshop tillsammans med tjänstemän i Nacka och Stockholm har modellen testats och reviderats och innehåller resultat som är minst sagt överraskande. Mår cyklisterna verkligen bättre i täta stadsmiljöer än på gröna cykelbanor utanför innerstaden?
För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström framhåller att regeringens mål är att inom en generation sluta de växande hälsoklyftorna i Sverige. Ett av de viktigaste medlen för utveckling är arbetet med fysisk planering och ett strategiskt men också konkret helhetstänk. Wikström menar att ”...det kommer aldrig vara enskilda insatser som är lösningen” och uppmanar därigenom till ökad samordning mellan politikområden likväl som en mer rättvis fördelning av hälsofrämjande platser och åtgärder till de som behöver det allra mest.
