– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Debatten om Riksantikvarieämbetets roll fortsätter. Krister Olsson ifrågasätter här diskrepansen mellan myndighetens vilja att hänga med i sin tid och det defensiva förvaltningsperspektiv som de ändå framhåller. Han menar att denna ambivalens lyfter den grundläggande frågan; Vad ska vi ha Riksantikvarieämbetet till egentligen?
Blågrön infrastruktur (BGI) är ett angreppssätt på planering och urban design som förlitar sig på förmågan hos naturliga element, såsom växter och vatten, att skapa resilienta och trivsamma städer. När Herbert Dreiseitl, som är en av de världsledande personerna inom detta fält, beskriver vikten av BGI är det mot bakgrund av bland annat hans arbete i Portland, Oregon och Bishan-Ang Mo Kio Park i Singapore. Projekt som enligt vissa banar väg för utvecklandet av en helt ny syn på stadens infrastruktur och stadens form.
Det är inte helt välkänt att sjuhundra tusen människor dog i Centraleuropa år 2003, bland annat som en följd av extrema värmeböljor. Enligt professor Harrison Fraker är detta bland annat en följd av att städer blir allt varmare och att allt för få åtgärder har riktats mot att arbeta med mikroklimat i arkitektur och stadsbyggnad. Enligt Fraker är färgsättning, vegetation, vatten, täthet, byggnadsprestanda och material sådana designelement som direkt påverkar temperaturen i staden och därför måste vara genomtänkta ur dessa perspektiv. En sådan inriktning leder inte bara till bättre komfort och hälsa utan visar också vägen för en ny ekonomisk potential.
Det här är ett glokalt temanummer, för att använda Erik Swyngedouws ord för den nya ekonomin. Vi rör oss mellan globala förutsättningar och strukturer till lokala och regionala anpassningar. Jag hoppas ni uppskattar detta upplägg även om delar av det är på engelska. Vår stilla förhoppning är att detta tema ska bidra till att problematisera och tänka innovativt kring en av vår tids viktigaste samhällsutmaningar, anpassningen till klimatförändringarna.
Så blev det helt plötsligt semestertider. Det är dags för vila, umgänge och lek efter en kall och regnig vår i högkonjunkturens tecken. Även meteorologiskt är det dags för högtryck. Men när den efterlängtade värmen snart är här är det en sak som är säker; det globala vädret är inte lagom. Just nu flyr människor sina hemländer till följd av klimatförändringarna, städer utsätts för livshotande värmeböljor och här i Sverige leder översvämningar till segdragna fejder mellan enskilda medborgare och kommuner. Listan på klimateffekter orsakade av extremt väder kan göras lång och med det riskerar samhället att bli en hård plats.
Ett par månader har passerat och med dem även en vår, en återkommande vinter och nu ytterligare en vår. Det är något speciellt med den här perioden när vantar, mössor och vinterjackor åker av och på i en beslutsångestens paraddans. Den speglar människans natur. En annan artefakt som det råder ambivalens kring just nu är cykeln. Och då menar jag inte användandet eftersom alla verkar vara rörande överrens om att öka cyklandet. Beslutsvåndan ligger snarare i att förstå vem som är cyklist och hur vi ska cykla i och mellan städer.
