Vikten av att inte skapa en konflikt mellan land och
stad lyfts ofta fram i diskussionen om platser och platsers utveckling. Man säger att det råder ett
ömsesidigt samspel och att det är det vi bör bygga vidare på. Men hur hänger det egentligen ihop? Hur förhåller sig det ömsesidiga beroendet till konflikterna? Johanna Nilsson och Maria Lillieström, som driver företaget Härifrån, lyfter fram ett antal viktiga perspektiv i att förstå relationen mellan land och stad.
Refererat
Behovet av kraftfullare bostadsförsörjning, av nationell stadspolitik och strategisk regional planering är frågor som debatteras starkt både i Sverige och England. Inga-Maj Eriksson beskriver här i ett utdrag ur tidskriften Town & Country Planning hur professionella planerare i England har utarbetat fyra scenarier till hjälp för hur man kan tänka och forma politik. Inga-Maj Eriksson menar att planerarkåren i Sverige skulle kunna bidra på liknande sätt med konkreta faktabaserade förslag till alternativa former för stadsutveckling.
Stadsbyggnadskonstens trender
Kommunerna som föredöme
Sveriges Arkitekters nya ordförande Louise Masreliez redogör för SA:s senaste undersökning av arkitektkompetens hos kommunerna. Och menar att utan den kompetensen riskerar vi att i tider av hög byggtakt och kortsiktiga incitament skapa byggnader av låg arkitektonisk kvalitet och offentliga miljöer som är dåligt planerade.
Polarisering i staden leder till nya planeringsfrågor
Trots ambitiösa visioner och planer för att säkerställa god kvalitét har segregation och polarisering bitit sig fast i svenskt stadsbyggande. Karin Grundström i forskningsmiljön CRUSH menar att detta resulterat i motstridiga processer i stadsutvecklingen. Processer som skiljer sig markant från förra gången Sverige byggde tusentals nya bostäder på kort tid.
Var finns alternativen?
Det behöver byggas bostäder i Sverige, mycket bostäder. Men Kerstin Kärnekull undrar vilken sorts bostäder det är som ska byggas och menar att två viktiga perspektiv saknas helt. Det ena handlar om de äldres bortglömda bostadsbehov. Det andra om hur de boende vill ha sitt boende, yngre som mer seniora, om de själva fick bestämma. Men det jäser bland gräsrötterna...
Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang
Stockholm står inför ett strukturellt rekonstrueringsprojekt i jätteskala när 140 tusen nya bostäder ska läggas till den befintliga miljön. Skönhetsrådets kanslichef Henrik Nerlund beskriver hur detta kommer att kräva ett nytt sätt att planera, som både förmår att värna befintliga kvaliteter och skapa nya goda stadsrum.
GIS och stadsrumsanalyser med socialt fokus
Analyser av stadsrum kan göras på många sätt och har utvecklats digitalt under de senaste årtiondena. När de nu kombineras med geografisk information kan de användas till nya ändamål. Ann Legeby berättar både om verktygen men också om hur de kan användas med ett socialt fokus i projektet Dela[d] stad i Göteborg.
Kartläggning av mikroklimat för utemiljöer
När städerna blir tätare ökar också kraven på de offentliga rum som kvarstår, det gäller inte minst i hur de kan understödja ett bra mikroklimat. Med nya Kiruna stadskärna som exempel har Saeed Ebrahimabadi studerat en kombination av sol- och vindstudier med hjälp av digitala verktyg. En av slutsatserna är att metoden är relativt lätt att använda och ger ett bra underlag för att bättre förstå effekterna av olika gestaltningsförslag.