Vad är den hållbara staden? Planeringskontoret Urban Minds har tillsammans med Vasakronan testat gränserna för både byggande och livskvalitet i anslutning till den övergivna tunnelbanestationen Kymlinge i norra Sundbyberg.
500k – så kan Sveriges småhusägare bli gröna samhällsbyggare
Om en procent av Sveriges husägare skulle bygga ytterligare en bostad årligen så kan femhundra tusen bostäder skapas på 25 år. Det menar Åsa Kallstenius och Karin Kjellson som varit drivande i det praktiknära forskningsprojektet 500K. Med finansiering från Boverket har de undersökt vilka förändringar av detaljplanen som skulle göra ovanstående scenario möjligt och redovisar ingående förslag till uppdateringar i detaljplanen för att öka byggandet.
When citizens step in: planning from below in the absence of statutory planning. Experiences from Galicia, Spain.
När forskaren Marlies Meijer presenterar sina studier av lokala planeringsinitiativ i Spanien så förefaller handlingskraften och det lokala engagemanget nästan som en naturlig konsekvens i ett land där grundläggande planeringsinstrument saknas. Särskilt intressant blir det när Meijer även kan se liknande tendenser här i Sverige.
Ledare: Vem planerar? Vad planeras?
Att växa hållbart med högt tempo – en samarbetsmodell
Vända, vrida och testa – att förtäta med kvalitet. De flesta tillväxtkommuner i Sverige i dag står inför liknande planeringsmässiga utmaningar. Utmaningarna beskrivs ofta som en kamp mot bostadsbristen - att växa i takt med befolkningsökningen. Samtidigt ligger inte utmaningen i att växa snabbt för växandets skull, utan kanske främst i att växa på ett sätt som är hållbart i längden. Det som planeras måste hålla kvalitet. Hur får vi detta att gå ihop?
Har du koll på dagsljusfaktorn?
I allt tätare städer blir frågan om dagsljus en aktuell fråga redan i planskedet. När Saga Wingård, tidigare planeringsarkitekt i Linköping, jobbade med området kring den nya järnvägsstationen passade hon samtidigt på att ta fram tumregler att förhålla sig till när det gäller dagsljus. Resultatet visar att med rätt planering finns det stora sociala och ekonomiska vinster att göra. För att inte tala om att det samtidigt också kan bli juridiskt korrekt.
Täthetens utveckling i Stockholms stad
Ökad bebyggelsetäthet är en naturlig följd av en växande stad. Befolkningstillväxt och verksamheters expansion är historiskt de främsta orsakerna till att nya ytor tagits i anspråk för bebyggelse i huvudstaden. Husen har succesivt blivit allt högre och bebyggelseväven tvinnas allt tätare. Stadens växtkraft riktades under nära 750 år utåt. Idag är möjligheten att flytta kommungränsen utåt för ny byggbar mark marginell. Sedan millennieskiftet är Stockholms stads inställning därför ”Bygg staden inåt”. Nu står staden inför en historisk hög befolkningstillväxt och det höga bostadsmålet saknar tidigare motsvarighet. Det betyder en tätare stad.
Stadsmässig förtätning i mindre städer och tätorter – varför är det så svårt?
När Motala för sju år sen fick ett förslag till förtätning av Borensberg så var det den täta småstaden som stod som förgrund. Men sen dess har lite hänt. Vad är det då som gör att det inte blir som det var tänkt, eller ännu viktigare att förstå; är täthet lika aktuellt utanför de stora städerna? Leif Sjögren, stadsarkitekt i Motala tar oss med på en komplex resa genom politik, stadsbyggande och täthet i mindre städer och tätorter.
Hur tätt är rätt?
En stad är mer än bara bostäder och måste handla om människorna som lever, verkar och besöker staden. När Boverket nu skriver upp prognosen för byggbehovet i Sverige så blir frågan om den täta staden och orten allt mer brännande. Mirja Ranesköld, planeringsarkitekt på Boverket och projektledare för skriften Rätt tätt, varnar för att det finns risk att sådant som ljus, ljud, plats för samhällservice och det allmänna utrymmet mellan husen kan hamna i skymundan om förtätningen inte görs på rätt sätt.
Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?
När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.
