Nytt nummer av tidskriften PLAN. Föreningens nya ordförande och tema Täthet!
Från miljögifter till kulturvärden: Köpmanholmen – från ort med smutsig nedlagd industri till välskött ort med kulturvärden
Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik är ett intressant exempel på utveckling av en ort där hopplöshet och markföroreningar dominerat samtalen de senaste åren, till att bli en ort med mångfald av kulturella värden. Miljöinspektör Katrina Mähler beskriver hur hus och trädgårdar numera är välskötta, priserna på bostäder har ökat och fler och fler barnvagnar rullar i samhället. Numera utsätts ortsborna inte längre för miljögifter från industriområdet.
Begränsande normer och utrymme för förändring
I PLAN nr 2-3 2010 konstaterade Mari Kågström vid SLU att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagar och policys gällande hantering av hälsa i MKB. Hon menar att det ger praktikerna stor makt att påverka hur detta görs. i följande artikel tar Kågström ämnet vidare och berättar mer om hur dessa praktiker tänker och agerar kring hälsa och om deras möjligheter att påverka sin praktik.
Modellen ”Hälsan i rullning” - Modell för att mäta stadsform och förstå cyklisters fysiska och psykiska hälsa
Genom en mycket omfattande litteraturstudie har Linda Hartzell och Minna Jersenius översatt definitionen av hälsa till termer av stadsform. Genom detta har en modell utvecklats som inte bara ger möjlighet att utvärdera platsers och stadsstrukturers fysiska hälsoeffekter utan också de psykiska. Genom workshop tillsammans med tjänstemän i Nacka och Stockholm har modellen testats och reviderats och innehåller resultat som är minst sagt överraskande. Mår cyklisterna verkligen bättre i täta stadsmiljöer än på gröna cykelbanor utanför innerstaden?
Samverkan och analys för social hållbarhet
I Göteborg har kommunen under flera år arbetat aktivt med barnkonsekvensanalyser (BKA) och sociala konsekvensanalyser (SKA). Med utgångspunkt i de erfarenheterna beskriver här Ulrika Lundquist, vid Göteborgs stad, hur arbetet fortskrider och ständigt utvecklas för att kunna konkretiseras, prövas och utvärderas. För som Lundquist uttrycker det - Det finns inga enkla lösningar och svar, men vi måste ändå våga agera!
Aktuell plan: Grön-, blå- och vitstrukturplan Gällivare
Med Sveriges första grön-, blå och vitstrukturplan vill vi i Gällivare kommun skapa en gemensam syn rörande användning, hantering och utformning av snö, vatten, grönska och vägar. Arbetet har utvecklats för att hitta konkreta lösningar som svarar mot hållbarhetsmålen och Gällivares vision om att vara ”En arktisk småstad i världsklass”, där utevistelse är möjligt året runt och där snö ses som en tillgång, även inne i staden.
Hälsa på hal is: Gränsöverskridande byggd miljö för god hälsa i kallt klimat
Att planera städer för vinterklimat är ett måste för många i Sverige och i våra nordiska grannländer. Men kunskapen kring hur, varför och vad som blir effekten av ett sådant stadsbyggande är relativt lite utforskat. Kristina L Nilsson och Catrine Kostenius som deltar i forskningsmiljön Hälsa på hal is vid Luleå tekniska universitet menar att detta är ett ämne som behöver studeras vidare, inte minst med avseende på hälsoeffekter och hur medborgare kan delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter i kallt klimat. De menar vidare att precis som grön- och blåplaner utarbetas som en naturlig del av stadsplaneringen så är vitplaner lika viktiga.
Samhällsplanering för god och jämlik hälsa
För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.
Hälsa och fysisk planering
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström framhåller att regeringens mål är att inom en generation sluta de växande hälsoklyftorna i Sverige. Ett av de viktigaste medlen för utveckling är arbetet med fysisk planering och ett strategiskt men också konkret helhetstänk. Wikström menar att ”...det kommer aldrig vara enskilda insatser som är lösningen” och uppmanar därigenom till ökad samordning mellan politikområden likväl som en mer rättvis fördelning av hälsofrämjande platser och åtgärder till de som behöver det allra mest.
