– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
På en slamrig lunchrestaurang vid Östra station mötte jag upp med två vänner.
De är också motstående debattörer till varandra. Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson och stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle. De båda är aktuella med en offentlig debatt om täthet och urbanisering som pågått till och från det senaste året. Jag slog på telefonens inspelningsfunktion, ställde några öppningsfrågor och lät samtalet vandra iväg.
Den 14 oktober 2015 presenterades betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design för kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. I PLAN nr5 utlovades en mer utförlig bedömning av innehållet. Från Sveriges Arkitekters förbundsdirektör fick vi till svar en summering av innehållet, men också en uppmaning till branschen: Skriv vad du tycker!
På sistone har vi glädjande nog sett allt fler samarbeten mellan just konstnärer och planerare inte minst när det gäller stadsutveckling och offentliga rum. Där kan konsten tillföra ett lager av rakhet och begriplighet till något som annars är svårt att omfamna eller beskriva i den vanliga planeringen.
Hur kan vi skapa bilder av en framtida samhällsutveckling som rör sig bortom dagens socialt ojämlika och ohållbara verklighet? Med workshopen och feministisk teori som verktyg har Ulrika Gunnarsson-Östling och Sanna Findahl i forskningsprojekt och examensarbete tillsammans med 100-talet workshopdeltagare undersökt hur vi kan generera bilder av ett framtida samhälle som eftersträvar jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.
Det blir alltmer vanligt att städer betraktas som laboratorium, det sker stadsutveckling genom fullskaletester och demoverksamheter. Heiti Ernits och Karl Persson de Fine Licht från SP berättar här om ett sådant case i stadsdelen Norrby i centrala Borås där taktisk urbanism ger möjligheten att testa alternativa scenarier i verkliga miljöer på ett kostnadseffektivt sätt.
Planläggning för öppen dagvattenhantering förespråkas allt mer i Sverige och anses bland annat bidra till en biologisk mångfald. Men grunda och stillastående vattentäkter utgör även habitat för myggor. Trots det saknas en debatt inom planeringsvärlden kring vilka hälsovådliga effekter myggor kan ha.
