PLAN
Guest User
PLAN har nya redaktörer – vad vill de?

– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.

PLAN har nya redaktörer – vad vill de?
PLAN
Niclas Holmqvist
Välkomna PLAN:s studentredaktion

För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:

Välkomna PLAN:s studentredaktion
PLAN
PLAN
Jordbruksmarken i nytt ljus

Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.

Jordbruksmarken i nytt ljus
PLAN
PLAN
Fiske i staden – rättvisa, rekreation och ...

Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.

Fiske i staden – rättvisa, rekreation och levande vatten
ledare, PLAN
Emil Sandström
Vad gör konsten med planeringen?

Som en del i att hitta nya metoder för platsförståelse, dialog och gestaltning har intresset för att involvera konstnärer i planeringsprocesser ökat de senaste åren

Vad gör konsten med planeringen?

PLAN

,

Hur tätt är rätt?

,
Hur tätt är rätt?

En stad är mer än bara bostäder och måste handla om människorna som lever, verkar och besöker staden. När Boverket nu skriver upp prognosen för byggbehovet i Sverige så blir frågan om den täta staden och orten allt mer brännande. Mirja Ranesköld, planeringsarkitekt på Boverket och projektledare för skriften Rätt tätt, varnar för att det finns risk att sådant som ljus, ljud, plats för samhällservice och det allmänna utrymmet mellan husen kan hamna i skymundan om förtätningen inte görs på rätt sätt.

, , ,

Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

, , ,
Är det verkligen kvarterstad vi vill ha?

När städerna blir tätare så ställs också nya krav på att samhällsbyggandet kan förstå den stad som planeras och byggs. Men vad innebär de olika stadsformer som förespråkas i planeringen? En av de mer vanligt förekommande typologierna brukar benämnas kvarterstad, men enligt forskarna Lars Marcus och Meta Berghauser Pont är det ett begrepp som är förbluffande missförstått. De menar därför att det krävs en fördjupning om kunskapen om stadsform.

,

Från miljögifter till kulturvärden: Köpmanholmen – från ort med smutsig nedlagd industri till välskött ort med kulturvärden

,
Från miljögifter till kulturvärden: Köpmanholmen – från ort med smutsig nedlagd industri till välskött ort med kulturvärden

Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik är ett intressant exempel på utveckling av en ort där hopplöshet och markföroreningar dominerat samtalen de senaste åren, till att bli en ort med mångfald av kulturella värden. Miljöinspektör Katrina Mähler beskriver hur hus och trädgårdar numera är välskötta, priserna på bostäder har ökat och fler och fler barnvagnar rullar i samhället. Numera utsätts ortsborna inte längre för miljögifter från industriområdet.

, ,

Begränsande normer och utrymme för förändring

, ,
Begränsande normer och utrymme för förändring

I PLAN nr 2-3 2010 konstaterade Mari Kågström vid SLU att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagar och policys gällande hantering av hälsa i MKB. Hon menar att det ger praktikerna stor makt att påverka hur detta görs. i följande artikel tar Kågström ämnet vidare och berättar mer om hur dessa praktiker tänker och agerar kring hälsa och om deras möjligheter att påverka sin praktik. 

, ,

Modellen ”Hälsan i rullning” - Modell för att mäta stadsform och förstå cyklisters fysiska och psykiska hälsa

, ,
Modellen ”Hälsan i rullning” - Modell för att mäta stadsform och förstå cyklisters fysiska och psykiska hälsa

Genom en mycket omfattande litteraturstudie har Linda Hartzell och Minna Jersenius översatt definitionen av hälsa till termer av stadsform. Genom detta har en modell utvecklats som inte bara ger möjlighet att utvärdera platsers och stadsstrukturers fysiska hälsoeffekter utan också de psykiska. Genom workshop tillsammans med tjänstemän i Nacka och Stockholm har modellen testats och reviderats och innehåller resultat som är minst sagt överraskande. Mår cyklisterna verkligen bättre i täta stadsmiljöer än på gröna cykelbanor utanför innerstaden?

,

Samverkan och analys för social hållbarhet

,
Samverkan och analys för social hållbarhet

I Göteborg har kommunen under flera år arbetat aktivt med barnkonsekvensanalyser (BKA) och sociala konsekvensanalyser (SKA). Med utgångspunkt i de erfarenheterna beskriver här Ulrika Lundquist, vid Göteborgs stad, hur arbetet fortskrider och ständigt utvecklas för att kunna konkretiseras, prövas och utvärderas. För som Lundquist uttrycker det - Det finns inga enkla lösningar och svar, men vi måste ändå våga agera!

, ,

Aktuell plan: Grön-, blå- och vitstrukturplan Gällivare

, ,
Aktuell plan: Grön-, blå- och vitstrukturplan Gällivare

Med Sveriges första grön-, blå och vitstrukturplan vill vi i Gällivare kommun skapa en gemensam syn rörande användning, hantering och utformning av snö, vatten, grönska och vägar. Arbetet har utvecklats för att hitta konkreta lösningar som svarar mot hållbarhetsmålen och Gällivares vision om att vara ”En arktisk småstad i världsklass”, där utevistelse är möjligt året runt och där snö ses som en tillgång, även inne i staden. 

,

Hälsa på hal is: Gränsöverskridande byggd miljö för god hälsa i kallt klimat

,
Hälsa på hal is: Gränsöverskridande byggd miljö för god hälsa i kallt klimat

Att planera städer för vinterklimat är ett måste för många i Sverige och i våra nordiska grannländer. Men kunskapen kring hur, varför och vad som blir effekten av ett sådant stadsbyggande är relativt lite utforskat. Kristina L Nilsson och Catrine Kostenius som deltar i forskningsmiljön Hälsa på hal is vid Luleå tekniska universitet menar att detta är ett ämne som behöver studeras vidare, inte minst med avseende på hälsoeffekter och hur medborgare kan delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter i kallt klimat. De menar vidare att precis som grön- och blåplaner utarbetas som en naturlig del av stadsplaneringen så är vitplaner lika viktiga. 

, ,

Samhällsplanering för god och jämlik hälsa

, ,
Samhällsplanering för god och jämlik hälsa

För att uppnå regeringens högt ställda mål om att sluta hälsoklyftorna krävs konkretion, där är samhällsplaneringen en viktig förutsättning. Ida Legnemark, ordförande i det svenska Healthy Cities-nätverket, pekar på fyra exempel där den fysiska planeringen har en nyckelroll; Eftersträva blandade upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik, Arbeta lokalt och inkluderande i planeringen, Jobba med sociala konsekvensanalyser för att öka allas tillgänglighet till offentliga rum samt Främja hållbara transporter för både ekologisk och social nytta.