PLANs Sara Widås pratar med Therese Ahlström Brodowsky, vd för bildelningstjänsten Sunfleet, som berättar om företagets vision för framtidens bilkörning och varför styrning mot längre förhyrningar kan ge ett mer hållbart gaturum.
Häng som designmetod
Gaturum som gör skillnad
Parkeringstal 0 och tillgänglighet för alla: Hur kombinera biltillgänglighet för vissa med bilfrihet för de flesta?
Vilken är den rumsliga visionen som ska bära en bilsnål utveckling?
Aktuell PLAN: Panzisjukhuset – En ny mor- och barnenhet
Riksarkitekt - ett nytt ämbetes födelse
Spatialt kapital i Wuhan: Stadsbyggande i urbaniseringens tidevarv
Storstadskommunerna dominerade barnafödandet under 2018
Under 2018 föddes knappt 116 000 barn i Sverige. Men det är en stor spännvidd mellan olika platser i landet. De tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stod för över en femtedel av antalet födda barn. Ser man till de 18 större kommunerna med över 100 000 invånare så var fyra av tio barn födda i dessa.
Sedan 2009 har antalet födda barn per år legat över 110 000. Under 2016 föddes 117 425 barn vilket var det högsta antalet sedan 1993. Antalet barn som föds per år kan historiskt kopplas till orostider både ekonomiskt och säkerhetsmässigt då färre barn föds. I den långa tidsserien nedan framgår både världskrigens påverkan och 1930-talets ekonomiska depression. Men även oljekrisen under 1970-talet och 1990-talets finanskris kan läsas ur en tidsserie över barnafödandet i landet. I omgångar kan även familjepolitiska reformer kopplas till ökat barnafödande. Alva och Gunnar Myrdals bok ”Kris i befolkningsfrågan” från 1930-talet utgör ett tidigt exempel på hur socialpolitiken kan uppmuntra barnafödande.
Att det föds många barn i landet nu beror till stor del på den stora gruppen som föddes under babyboomen kring 1990. När en större födelsekull kommer upp i åldrarna runt 20 till 30 år ökar också antalet födda barn vilket skapar de återkommande cykliska topparna i diagrammet.
Om Sveriges karta skulle ritas om med hänsyn till antalet födda barn per kommun under 2018 skulle landet få ett helt annat utseende. Storstadskommunerna tillsammans med ett antal residensstäder och universitetsorter har höga födelsetal och många kvinnor i fertil ålder vilket styr de delar som växer. Längs norrlandskusten dominerar de större kustkommunerna formen medan flertalet av inlandskommunerna krymper ihop på grund av låga födelsetal. I Västerbottens län återfinns Dorotea, Bjurholm, och Åsele kommuner med minst antal födda barn i landet. Samtliga kommuner har låga invånarantal och tillsammans stod de för 0,5 promille av Sveriges nyfödda vilket motsvarar 63 barn.
Allmänna födelsetalet
Kvoten mellan antalet födda och medelfolkmängden för 2018 multiplicerat med 1 000. Ett tal på 11,4 innebär att det föddes 11,4 barn på en grupp om 1 000 personer. Det allmänna födelsetalet mäter befolkningens nativitet.
Under 2018 hade Stockholms län flest nyfödda både utifrån antal och det allmänna födelsetalet, vilket visar antalet levande födda barn årligen per 1 000 invånare. I länet föddes 28 706 barn vilket motsvarar ett födelsetal på 12,3. Gotlands födelsetal var det lägsta i landet på länsnivå med 8,6 och 507 nyfödda.
Sett till kommunerna hade Sundbyberg och Solna i Stockholms län de högsta födelsetalen i landet med 16,2 respektive 15,7. Munkfors i Värmlands län hade det lägsta födelsetalet i landet med 6,4. Därefter kom Sotenäs längs norra delen av kusten i Västra Götalands län med 6,7 i födelsetal. För hela riket är det allmänna födelsetalet 11,4. Av landets kommuner har 224 stycken ett lägre födelsetal än rikssnittet. En intressant detalj i sammanhanget är att när boken ”Kris i befolkningsfrågan” skrevs var födelsetalet 13,7.
Stefan Svanström
Referenser
Statistikmyndigheten SCB: Befolkningsstatistik 2019-02-21, http://www.scb.se/be0101
Myrdal, Alva och Myrdal, Gunnar: Kris i befolkningsfrågan, Tredje, omarbetade och utvidgade upplagan, 1935
