Sergio Montero Bravo, lektor i inredningsarkitektur på Konstfack, reder ut begreppen kring exkluderande design.
Debatt: Kulturmiljöarbete under avveckling – vad ska vi ha Riksantikvarieämbetet till egentligen?
Debatten om Riksantikvarieämbetets roll fortsätter. Krister Olsson ifrågasätter här diskrepansen mellan myndighetens vilja att hänga med i sin tid och det defensiva förvaltningsperspektiv som de ändå framhåller. Han menar att denna ambivalens lyfter den grundläggande frågan; Vad ska vi ha Riksantikvarieämbetet till egentligen?
Liveable Cities: The art of integrating today what we need tomorrow
Blågrön infrastruktur (BGI) är ett angreppssätt på planering och urban design som förlitar sig på förmågan hos naturliga element, såsom växter och vatten, att skapa resilienta och trivsamma städer. När Herbert Dreiseitl, som är en av de världsledande personerna inom detta fält, beskriver vikten av BGI är det mot bakgrund av bland annat hans arbete i Portland, Oregon och Bishan-Ang Mo Kio Park i Singapore. Projekt som enligt vissa banar väg för utvecklandet av en helt ny syn på stadens infrastruktur och stadens form.
The Urban Section: environmental performance of the public realm in the new climate
Det är inte helt välkänt att sjuhundra tusen människor dog i Centraleuropa år 2003, bland annat som en följd av extrema värmeböljor. Enligt professor Harrison Fraker är detta bland annat en följd av att städer blir allt varmare och att allt för få åtgärder har riktats mot att arbeta med mikroklimat i arkitektur och stadsbyggnad. Enligt Fraker är färgsättning, vegetation, vatten, täthet, byggnadsprestanda och material sådana designelement som direkt påverkar temperaturen i staden och därför måste vara genomtänkta ur dessa perspektiv. En sådan inriktning leder inte bara till bättre komfort och hälsa utan visar också vägen för en ny ekonomisk potential.
Klimatflyktningar: Det globala samhällets nya utmaning
Tema: Klimatanpassning
Det här är ett glokalt temanummer, för att använda Erik Swyngedouws ord för den nya ekonomin. Vi rör oss mellan globala förutsättningar och strukturer till lokala och regionala anpassningar. Jag hoppas ni uppskattar detta upplägg även om delar av det är på engelska. Vår stilla förhoppning är att detta tema ska bidra till att problematisera och tänka innovativt kring en av vår tids viktigaste samhällsutmaningar, anpassningen till klimatförändringarna.
Det är dags att mjuka upp kanterna
Så blev det helt plötsligt semestertider. Det är dags för vila, umgänge och lek efter en kall och regnig vår i högkonjunkturens tecken. Även meteorologiskt är det dags för högtryck. Men när den efterlängtade värmen snart är här är det en sak som är säker; det globala vädret är inte lagom. Just nu flyr människor sina hemländer till följd av klimatförändringarna, städer utsätts för livshotande värmeböljor och här i Sverige leder översvämningar till segdragna fejder mellan enskilda medborgare och kommuner. Listan på klimateffekter orsakade av extremt väder kan göras lång och med det riskerar samhället att bli en hård plats.
Från Boverkets och Moviums konferens om barn och ungas utemiljö i Sundbyberg 3-4 juni: Sätter dagens stadsplanering barnens behov på undantag?
Ett hundratal planerare, främst landskapsarkitekter och ansvariga för skollokaler, men även några politiker, samlades i Sundbyberg 3-4 juni för en bred genomgång av vad som behövs i den fysiska miljön för att våra barn och unga ska få en bra start i livet. Kunskapen om barns behov av utrymme i det fria är numera väl underbyggd, men det är svårt att sprida insikterna utanför skaran av redan frälsta. Den rådande trenden ”tät stad till varje pris” går inte att tränga igenom.
Rapport från Trafikverkets hearing om stadsmiljöavtal den 17 april
En nyhet från förra årets budget är Stadsmiljöavtal med syfte att stimulera insatser för hållbara transporter i städer och bidra till ökad andel kollektivtrafik, cykel och gång samt innovativa och klimateffektiva lösningar inom kollektivtrafiken. De ska också bidra till god bebyggd miljö, ökat bostadsbyggande, frisk luft, hållbar arbetspendling, ökad sysselsättning. Under perioden 2015-2018 fördelas totalt två miljarder till medfinansiering med högst 50 % av investeringar i lokal och regional kollektivtrafik.
Ledare PLAN #2 2015
Ett par månader har passerat och med dem även en vår, en återkommande vinter och nu ytterligare en vår. Det är något speciellt med den här perioden när vantar, mössor och vinterjackor åker av och på i en beslutsångestens paraddans. Den speglar människans natur. En annan artefakt som det råder ambivalens kring just nu är cykeln. Och då menar jag inte användandet eftersom alla verkar vara rörande överrens om att öka cyklandet. Beslutsvåndan ligger snarare i att förstå vem som är cyklist och hur vi ska cykla i och mellan städer.
