– Vi vill möjliggöra diskussion och ge plats åt många olika röster. PLAN är en viktig arena, kanske den enda arenan, för samtal om planering, säger tidskriftens nya redaktörer Ebba Högström och Lina Berglund-Snodgrass.
För drygt två månader sedan gick PLAN ut med ett upprop för att hitta studenter inom samhällsplanering som ville bevaka och skriva om allt möjligt inom vårt breda fält. Nu har redaktionen valt ut fem medlemmar till en studentredaktion:
Jordbruksmarken är en ändlig resurs som kan bli allt mer värdefull i framtiden. När städer växer uppstår ofta en intressekonflikt då bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur ställs mot bevarandet av bördig mark. Plan har pratat med Lisa Reiter, utredare på Jordbruksverket.
Har du sett människor som fiskar i innerstaden någon gång? Ofta står de tillsammans och metar eller kastfiskar vid stadens kajkanter. Forskaren Sofie Joosse har studerat det urbana fisket lite närmare för att ta reda på fiskets drivkrafter och betydelse för staden.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp. En lösning på detta är att jobba med cirkularitet i byggandet. I ett gammalt varvsområde i Malmö har återbruk fått ett stort fokus i stadsutvecklingen. Plans Sara Poppler Carredano och Annie Skoog har träffat två av nyckelpersonerna.
Stadsplanering och folkhälsa har starka band i historien. I en tid före både vaccin och antibiotika var de fysiska strukturerna avgörande för att rädda liv. Guy Baeten, professor i Urbana studier på Malmö Universitet, blickar bakåt i tiden och menar att det är dags att återupprätta sambandet mellan stadsplanering och folkhälsopolitik.
Mitt i centrala Västerås planeras ett nytt resecentrum som ska hantera framtidens transportflöden, flöden som vi idag i princip inte vet någonting om. Projektchef Sanna Edling och stadsplanerare Isabell L. Eklund berättar om kraven på flexibilitet i ett planprogram som ska bygga bort stadens baksida likväl som lösa både befintliga och framtida västeråsares mobilitetsbehov.
Våren 2020 drabbades Järvaområdet i Stockholm hårt av pandemin. Flera drabbade var svensk-somalier och orsakerna till smittspridningen debatterades i media. Kriskommittén bildades då av svensk-somalier med syfte att göra en egen utredning om de bakomliggande faktorerna. Socioekonomiska faktorer och segregation kan inte underskattas, menar Degmo Daar, talesperson Kriskommittén
Samtidigt som Sverige byggde sitt miljonprogram skedde en liknande utveckling i Danmark. Målet var detsamma, att ge alla människor tillgång till en god bostad. Idag präglas flera av dessa områden av social utsatthet, vilket i Danmark har gett upphov till skarpa politiska åtgärder. Claus Bech-Danielsen, forskare i arkitektur, följer de pågående omvandlingarna och beskriver insatserna som det största sociala experimentet i dansk historia.
