Detroit har krympt demografiskt och ekonomiskt under lång tid, vilket utmynnat i en stadsplanering som idag kan liknas vid ett urbant triage. Det ska satsas på vissa områden medan andra ska överges. Situationen är därför uppskruvad och mycket står på spel när det kommer till stadsbyggnad och exploatering. Vad händer då under ett samråd som ställs på sin spets, men som också hade kunnat utspela sig någon annanstans?
Workshop och feministisk teori som verktyg: Att arbeta med framtidsscenarier i workshopar med sikte på ett jämlikt och hållbart samhälle
Hur kan vi skapa bilder av en framtida samhällsutveckling som rör sig bortom dagens socialt ojämlika och ohållbara verklighet? Med workshopen och feministisk teori som verktyg har Ulrika Gunnarsson-Östling och Sanna Findahl i forskningsprojekt och examensarbete tillsammans med 100-talet workshopdeltagare undersökt hur vi kan generera bilder av ett framtida samhälle som eftersträvar jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.
Stadsdelen Norrby: Temporära platser och experimentbaserad stadsutveckling
Det blir alltmer vanligt att städer betraktas som laboratorium, det sker stadsutveckling genom fullskaletester och demoverksamheter. Heiti Ernits och Karl Persson de Fine Licht från SP berättar här om ett sådant case i stadsdelen Norrby i centrala Borås där taktisk urbanism ger möjligheten att testa alternativa scenarier i verkliga miljöer på ett kostnadseffektivt sätt.
Urban Designer: myth or reality?
Debatt: Små skolor som regionalpolitiskt verktyg
Debatt: Myllrande våtmarker och vektorburen smitta
Planläggning för öppen dagvattenhantering förespråkas allt mer i Sverige och anses bland annat bidra till en biologisk mångfald. Men grunda och stillastående vattentäkter utgör även habitat för myggor. Trots det saknas en debatt inom planeringsvärlden kring vilka hälsovådliga effekter myggor kan ha.
Kunskap och underlag i planeringen: Exemplet kulturmiljö
Ledare: Hur skapas kunskap?
Intervju: Sergio Montero Bravo
Debatt: Kulturmiljöarbete under avveckling – vad ska vi ha Riksantikvarieämbetet till egentligen?
Debatten om Riksantikvarieämbetets roll fortsätter. Krister Olsson ifrågasätter här diskrepansen mellan myndighetens vilja att hänga med i sin tid och det defensiva förvaltningsperspektiv som de ändå framhåller. Han menar att denna ambivalens lyfter den grundläggande frågan; Vad ska vi ha Riksantikvarieämbetet till egentligen?