Interaktion mellan konstnärer och planerare

Interaktion mellan konstnärer och planerare

I ett kommande forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet kommer Thomas Borén och Craig Young att undersöka och jämföra alternativa samarbetsformer mellan konstnärer och planerare och mellan kulturproducenter och planerare. Som ett första steg har de gjort nedanstående övergripande kategorisering där de behandlar
fem olika typer av interageranden mellan konstnärer och planerare.

Duellen om: Stockholms täthet

Duellen om: Stockholms täthet

På en slamrig lunchrestaurang vid Östra station mötte jag upp med två vänner. 
De är också motstående debattörer till varandra. Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson och stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle. De båda är aktuella med en offentlig debatt om täthet och urbanisering som pågått till och från det senaste året. Jag slog på telefonens inspelningsfunktion, ställde några öppningsfrågor och lät samtalet vandra iväg.

Kommentar: Gestaltad Livsmiljö

Kommentar: Gestaltad Livsmiljö

Den 14 oktober 2015 presenterades betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design för kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. I PLAN nr5 utlovades en mer utförlig bedömning av innehållet. Från Sveriges Arkitekters förbundsdirektör fick vi till svar en summering av innehållet, men också en uppmaning till branschen: Skriv vad du tycker!

Debatt: Nyttan med Allmännyttan – Den onödiga lagändringen

Debatt: Nyttan med Allmännyttan  – Den onödiga lagändringen

Sedan lagändringen 2011 om marknadsmässiga avkastningskrav för de allmännyttiga bostadsbolagen har politiken successivt abdikerat till förmån för de affärsdrivande parterna. Björn Alfredsson reder ut begreppen och effekterna kring lagändringen och menar att det är dags att göra bostadspolitiken till en angelägenhet för de politiska församlingarna igen, för att slippa att bostadsfrågan avgörs i de privata fastighetsbolagens styrelserum eller kommunkoncernens styrelser. 

Rofylldhet: en planfaktor att beakta

Rofylldhet: en planfaktor att beakta

Vi flyttar ihop i allt tätare städer för att öka våra kontaktmöjligheter, minska bilberoendet och behålla jordbruksmarken. Men förtätning kan samtidigt inkräkta på stadens grönområden. Dessa är viktiga inte bara där vi bor utan även i våra arbetsområden. Med utgångspunkt i såväl nationella som internationella exempel pekar professorerna Erik Skärbäck och Patrik Grahn på vikten av att i planeringen av den täta staden särskilt hantera restorativa upplevelsekaraktärer, såsom rofylldhet.